God Jul och Gott Nytt år önskar jag er alla!

Evidensbaserad utredning och behandling för ryggbesvär

Vårt senaste möte i implementeringsgruppen handlade om ryggbesvär. Planen är att ta fram ett underlag för hur man enligt evidensen utreder och behandlar ryggbesvär och hur man kan implementera detta inom FHV. Ett antal internationella och svenska sammanställningar finns av den vetenskapliga evidensen för insatser SBU smärta    SBU uppdatering smärta. Det finns nu en också en Cochrane rapport om diagnostiska test för diskbråck diagnostiska test review som sammanfattningsvis visar att de flesta kliniska test som används är  skakiga om de används enskilt men kombinerade test där flera används tillsammans ger ett säkrare underlag.  Vi ser fram emot att någon gång under våren kunna presentera de första "riktlinjerna" från gruppen. Jag kan också tipsa om att på kompetenscentrats hemsida finns att fritt laddas ned det sk "Lintons smärtformulär, Gula flaggor" i elektronisk version där poäng räknas fram automatiskt ÖMPSQ . Formuläret är till för att kartlägga de psykosocial riskfaktorer som bör uppmärksammas vid utredning av ryggbesvär.

Jag önskar er alla en God Jul och Gott nytt år!

Hur för man ut nya metoder effektivt-implementeringsforskning

Besök på Högskolan i Gävle igår där det pågår mycket spännande forskning och utveckling kring området arbetshälsa. Jag föreläste om vikten av att satsa mer på interventions- och implementeringsforskning för att få fram effektiva kvalitetssäkrade metoder och för att få kunskap om hur man effektivt får ut dem till användning. Först då kan vi verkligen bidra till en positiv utveckling av arbetshälsa. Knut Sundell och kollegor på Socialstyrelsen har gjort en intressant sammanställning över fördelningen av avhandlingar som handlade om interventionsforskning i relation till totala antalet producerade avhandlingar (se bilden nedan). Där framgår det med stor tydlighet var fokus har legat och ligger i forskningen.

Långtidssjukskrivna för psykiska besvär

I en ny artikel publicerar Anna Bryngleson, doktorand hos oss, en stor undersökning om utvecklingen av sjukfrånvaro mellan åren 1999 till 2002 för personer långtidssjukskrivna för psykiska besvär. Resultaten visar att fyra år senare var fortfarande 45% sjukskrivna och 18% hade under dessa år fått förtidspension. Resultaten visade också att individer som fått arbetsplatsinriktad rehabilitering eller bytt arbete hade mindre risk för att bli förtidspensionerade än de som fått andra typer av behandlingar. Studien är en sk kohort studie där man endast följt individer utan att ha kontroll på vem som fått vilka insatser men resultaten stödjer andra studier om vilka behandlingar som är effektiva för psykiska besvär.
Stora förändringar har skett med vårt sjukförsäkringssystem sedan 2002 men trots detta är det fortfarande så att psykiska besvär är en av de vanligast orsakerna till sjukfrånvaro.

Länk till artikeln

Detta med hälsokontroller...........implikationer för företagshälsovården

Detta med hälsokontroller var tydligen en het potatis...... Cochrane rapporten fick mycket media där bla Previa var med och kom med kloka inlägg och mitt inlägg har fått en hel del responser. Varför är nu detta så hett kan man fråga sig? Jag tror personligen att man kanske blandar äpplen och päron när man diskuterar. För, det är viktigt att poängtera att Cochrane rapporten endast tar upp generella hälsokontroller på friska vilket inte har något att göra med tex de hälsokontrollerna som finns för vissa yrkesgrupper eller de screeningar som sker för riskgrupper med livsstilsrelaterad problematik där man efter screeningen har omfattande stödjande åtgärder för beteendeförändring. I Cochrane rapporten var det få studier som hade kontroll på om förändring av ex riskbeteenden  skett och i rapporten var huvudutfallet sjuklighet och död. Det absolut viktigaste budskapet denna rapport har är att enbart hälsokontroller utan uppföljning och omfattande stöd för livsstilsförändring har ingen effekt på framtida sjuklighet eller förtidig död. Att  stöd till personer i risk för att förändra beteenden leder till minskning av livsstilsrisker finns fortfarande som jag tidigare diskuterats viss evidens för.

Vilka implikationer har då detta på företagshälsovårdens arbete och arbetsgivarnas köp av tjänster? Ja, rimligtvis bör det vara att generella hälsoundersökningar skippas. Istället erbjuder man screening för risk individer och miljöer där omfattande stöd för förändring ges endast till de i risk under en rimligt lång uppföljningsperiod. Detta har vi prövat vetenskapligt i den sk AHA-studien där vi testade en metod för från screening till strukturerade evidensbaserade åtgärder både på individ och arbetsgruppsnivå. Resultaten var mycket goda både på hälsa, livsstil och tom företagens produktivitet.

Vi har under året arbetat med att anpassa och förenkla den metod som utarbetades för kunna fungera enkelt som en metod för företagshälsovårdens och arbetsgivarnas i det systematiska arbetsmiljöarbetet där hälsa ingår som en del. Är du intresserad av att vara med i utvecklingsarbetet och vara en av de företagshälsovårder som får pilottesta metoden är du välkommen att höra av dig till mig.

Generella hälsokontroller bör inte längre göras.......

I en alldeles ny rapport där man gått igenom det internationella vetenskapliga kunskapsläget är slutsatsen att hälsokontroller på friska individer inte har någon effekt på framtida ohälsa eller förtidig död. Den här typen av kontroller där man framförallt gör en screening men ofta kombineras med någon form av rådgivning är något som arbetsgivare ofta erbjuder sina anställda via företagshälsovården. Men, som jag tidigare skrivit om så finns det några sammanställningar som visar att hälsokontroller som kombineras med strukturerade insatser för beteendeförändring ger förbättringar av riskmarkörer.  Tidigare inlägg

Författarna till den nya  sammanställning rekommenderar att man inte längre skall erbjuda generella hälsokontroller.  Läs mer under länken
Effekter av hälsokontroller

Hur mår arbetskamrater som är vittne till mobbning?

I en ny publicerad studie har vi undersökt hur kvinnor och män mår som uppger att de sett någon arbetskamrat bli mobbad på arbetsplatsen. Våra resultat visar att det finns en ökad risk för att inom en 18 månaders period bli deprimerad om du bevittnat mobbning. Dessa resultat bekräftar tidigare fynd om att det inte endast är den som mobbas som blir utsatt. Som arbetsgivare är det viktigt att problemet åtgärdas utifrån alla tre parter som är involverade; mobbaren, den mobbade och vittnena. 
Läs mer via länken    vittne till mobbning

Premiär för vår nya rapportserie "Metoder för företagshälsovården;" Första numret "att främja goda matvanor och fysisk aktivitet"

Vi påbörjar idag en ny rapportserie som heter "Metoder för företagshälsovården". Det är en skriftserie där vi gör korta sammanfattningar över metoders evidens där vi strävar efter att ge konkreta rekommendationer utifrån rådande kunskapsläge och korta tips till hur man tillägnar sig metoden.  Vår premiär rapport är en litteraturgenomgång av vetenskapligt publicerade studier över interventioner för goda matvanor och fysisk aktivitet i företagshälsovårdens regi. Resultaten visar att rådgivande samtal enligt metodiken”Motiverande samtal” i företagshälsovårdens regi visar goda effekter. Resultaten antyder också att bättre effekt nås där arbetsplatsen inkluderas. Läs mer och ladda ned rapporten
 Metoder för företagshälsovården; Att arbeta med att främja goda matvanor och fysisk aktivitet på arbetsplatser.

Ny tjänst ute!!

Vi har mycket att göra - nu säker vi en till doktorand! Gärna med FHV erfarenhet. Denna gång är det med inrikting på implementeringsforskning. Är du intresserad gå in och titta på annonsen på länken
doktorandtjänst

Implementeringsgruppens arbete

Gruppen som vi startat för att ta fram underlag för implementering av evidensbaserade metoder inom FHV har haft sitt andra möte. Insåg att jag inte riktigt informerat här om att man kan följa gruppens arbete via länken nedan . Jag har stora förhoppningar om denna grupp och är mycket glad över deltagarnas och deras respektive företagshälsors engagemang! Min vision är att vi nu startat upp en tvärprofessionellt team som skall arbete likartat eller kanske mer med inspiration från FHV läkarna i Holland. Där har ett antal implementeringsunderlag redantagits fram. Skillnaden med vår grupp är att den är tvärprofessionell bestående av aktiva kliniker från ett antal olika FHVoch att vi även kommer att göra ekonomiska beräkningar utifrån hälsoekonomiska vinster både från ett kundperspektiv och från ett investeringsperspektiv. Har ni ideer om metoder som är viktiga att ta in i gruppen kan ni höra av er här med ett inlägg eller via mail till mig irene.jensen@ki.se

Implementeringsgruppen

Mer om Arbetsförmåga

Med hälsningar från ett varmt och soligt Rom vill jag berätta för er om att fortsättningen på artikeln Arbetsförmåga som jag skrev om för ett tag sedan har kommit.  Den första, publicerades i Fysioterapi 2012; 5 och berörde definitioner, modeller, riskfaktorer och prediktorer.

I den nya artiklen ges konkreta uppgifter om hur och med vilka metoder arbetsförmåga kan bedömas och vilka insatser som kan stärka arbetsförmåga baserat på vetenskapliga rön.  Författarna trycker på vikten av att använda evidensbaserade metoder vilket som ni vid det här laget vet att jag starkt instämmer med!

Läs mer via länken 
Arbetsförmåga

Världsledande expert på arbetsmotivation och prestation!

I vårt nystartade projekt "Stresssprevention på arbetsplatsen" (SPA) kommer vi att arbeta med en metod för arbetsgrupper som bygger på den världsledande arbetsmotivations- och prestationsforskaren Professsor R. Pritchard. Han kommer till Sverige för att genomföra en utbildning för de beteendevetare från FHV som i projektet skall arbeta med metoden ute på arbetsplatser.

Tillsammans med Karolinska institutets enhet för  ledarskapsutveckling  arrangerar vi en öppen föreläsning på Nobel Forum den 25 oktober där prof. Pritchard föreläser om  metoder för att ökad effektivitet och produktivitet i arbetet.  Antalet platser är begränsat - "först till kvarn" gäller. Se länk för mer information www.fhvforskning.se eller www.ki.se/imm/iir

Amälan görs senast den 18 oktober till
Christina.Westin-Bohman@ki.se

 

Tidiga insatser i arbetslivet för alkoholberoende

I vårt forskningsprogram om företagshälsovårdens metoder ingår Ulric Hermansson, välkänd alkoholforskare som forskat kring riskbruk och insatser i arbetslivet för alkoholberoende. Han har ingått i en europeiska expertgrupp som granskat kunskapsläget om hur alkohol påverkar arbetsförmåga och produktivitet. Sammanfattningsvis så visar forskningen att alkohol har en stor påverkan på arbete och produktivitet och att insatser för detta bör vara i ett sammantaget sammanhang av livsstilsundersökning och stöd. Viss stöd finns för screening och återkoppling.

Rapporten hittar du på vår hemsida /www.fhvforskning.se

 

 

Ännu en nyhet inom detta område är att regeringen har beviljat projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan med vår enhet vid Karolinska Institutet samt Riddargatan1/Centrum för psykiatriforskning under 2012 ska stödja företagshälsovårdens arbete med tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholproblem. Metoderna för tidigt behandlingsstöd utvecklas och företagshälsovården kompetensutvecklas. Stödet förväntas att gälla även 2013-2014 under förutsättning att riksdagen beviljar medel.

Tidiga insatser

Vi vet att kultur främjar hälsa och läkning men vad vet vi om kulturarbetares egen arbetsmiljö

Kära vänner, befinner mig nu på Svenska Institutet i Rom för att under 2 månader arbeta med att kartlägga kunskapsläget om kulturarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. De finns inte synliga i offentlig statistik, det finns mkt lite studerat, få branschspecifika företagshälsovårder (ni FHV som har kulturarbetare som kunder hör gärna av er till mig) etc etc.
Det kommer mer och mer forskning om hur läkande kulturupplevelser är för människor med ohälsa men i detta får vi inte glömma att det är någon som utför kulturen att uppleva - bildkonsten, teatern, skulpturen, musiken, de framgrävda arkeologiska underverken.........
Hur har de det .. musiker som blir allergiska mot sina instrument, skådespelare och operasångare som täcker sig med smink och bär tunga konserverade kostymer som behandats med både det ena och andra för att hålla, konkurrensen, nattarbete och därmed följande livssilsproblematik, arkeologer på tunga utgrävningar i mark med gömda risker (kemikalier, bakterier mm)...ja det finns mycket att fundera över och undersöka vidare. Det är fantastiskt spännande och jag behöver all den input jag kan få från er med kunskaper inom området. Kontakta mig antingen via bloggens kommentarer eller via min mail irene.jensen@ki.se

Vill du arbete hos oss - nu har du som är nydisputerad chansen!

Ny tjänst ute där personen skall arbete med vår fortsatta uppföljning av rehabiliteringsgarantin - vad kännetecknar framgångsrika rehab team. Se annonsen via länken nedan. Välkommen med ansökan

post doc tjänst

Att ha eller inte ha - arbetsförmåga

Arbetsförmåga är ett begrepp som ständigt är på tapeten. Den skall kunna "mätas och vägas". Men tänk om det är så att hur vi än försöker få fram METODEN att fånga detta svåra så lyckas vi inte. Arbetsförmåga är beroende av så många olika faktorer inte minst av hur varje individ reagerar på dessa faktorer. I en rykande färsk artikel om arbetsförmåga, från bla en av våra medarbetare Charlotte Wåhlin, närmar sig författarna detta område. Artikeln beskriver teoretiska perspektiv på arbetsförmåga och ger även en översikt över faktorer som vetenskapligt har visat sig ha betydelse för arbetsförmåga. I en uppföljande artikel kommer man att beskriva mer konkret metoder för att bedöma arbetsförmåga.

Nås på följande länk:

Svensk artikel om arbetsförmåga

Då är det dags igen...

Hej alla. Nu är jag åter efter semestern och arbetet börjar igen. Mycket roligt händer i höst. Vår nystartade implementeringsgrupp fortsätter att formera hur vi skall arbeta tillsammans. Praktiker från ett flertal företagshälsor finns representerade. Glädjande besked om finansiering kom i Juni. Vi fick 1 miljon kronor från FAS för att täcka resekostnader och till viss del lönebortfall för de som så modigt tagit sig an utmaning att formera något alldeles nytt för svensk FHV. Det finns en del internationell forskning om hur man kan arbeta på detta sätt som vi säkert kan ha nytta av.

Vi skall även starta upp projektet med att hitta bra sätt att mäta produktivitet. Vi startar projektet där vi jämför egen skattad prestation med faktisk objektivt mätt prestation. Där har vi påbörjat samarbete med Feelgood.

Fortsatt utvärdering av den nationella rehabiliteringsgarantin där vi fått uppdraget att titta på vad som utmärker framgångsrika team. Där söker vi en post doc - annonsen går ut under nästa vecka. Välkommen med ansökningar!

Rapport om effektiva tidiga insatser för ryggbesvär kommer i höst. Vi har jämfört yoga, funktionell träning och endast råd om träning. Projektet har genomförts i samarbete med Previa, Feelgood, Friskis och Svettis samt Institutet för medicinsk yoga.

Ytterligare rapport i höst är den om effektiva insatser för livsstilsförändringar via FHV - framförallt fysisk aktivitet och kost.

Det var några av de saker som händer här. Välkomna tillbaka från semestern!

Åtgärder på arbetsplatsen vid långtidssjukskrivning

Intressant att se i Försäkringskassans rapport om vilka insatser från arbetsgivare som är mest vanliga  vid långtidssjukskrivning. Vanligast är att man tar hjälp av företagshälsovården - vissa skulle uttrycka det som att man lämpar över problemet... :-) 
Men sen kommer det intressanta att några av de mest vanliga insatserna som arbetsgivare använder är de insatser som också visat sig ha evidens för god effekt för återgång i arbete i den internationella litteraturen (se tex min sammanfattning i rapporten Inkluderande arbetsliv).
Rapporten från FK hämtar du här   Rapporten

Företagshälsovårdens arbete med att upptäcka och åtgärda riskbruk av alkohol

Riddargatan 1, Stockholm har tillsammans med oss och Sveriges Företagshälsor fått medel från regeringen för att stödja företagshälsovårdens arbete med alkoholscreening och tidig insats. Dessutom ska metoderna för tidigt behandlingsstöd utvecklas och företagshälsovården kompetensutvecklas. Det ska också utarbetas material som vänder sig till arbetslivet/arbetsgivare som stöd för tidigt arbete inom missbruksområdet.
En 2-dagarsutbildning i metoder för behandling av beroende för företagshälsovården ges i Stockholm och Göteborg under hösten. läs mer här

Forskningsbaserad kunskap om implementeringen

Vi har tillsammans med socialstyrelsen utarbetat en skrift för att ge tips och underlätta vid förändringsarbete

Förändringsarbete tar ofta lång tid, kostar mycket och misslyckas ofta. Men genom att använda forskningsbaserad kunskap om implementering mångdubblas chanserna att lyckas. I broschyren presenteras aktuell vetenskaplig kunskap om hur nya metoder kan spridas och implementeras effektivt.

Om implementering

Att mäta risker för långvarig funktionsnedsättande smärta

Nu finns "Lintons smärtformulär" (ÖMPSQ) som det populärt kallas i webbbaserat format med automatisk poängberäkning att tillgå på vårt kompetenscenters hemsida www.fhvforskning.se. (se direktlänk nedan)

Formuläret är utvecklat främst i syfte att identifiera personer som har en ökad risk att utveckla långvariga värkbesvär och sjukskrivning pga. psykosociala faktorer. Frågeformuläret är framtaget för att mäta psykosociala varningssignaler (”gula flaggor”) kring smärtproblematiken.

Formuläret utgör ett bra diskussionsunderlag vid utredningen av patienten, både avseende resurser och problemområden. ÖMPSQ är vetenskapligt testat och studier visar att det kan användas vid screening av risk för sjukfrånvaro pga. ryggbesvär.

Formuläret har fått stor spridning och används internationellt inom såväl forskning som kliniskt arbete. ÖMPSQ är framtaget av Professor Steven Linton med kollegor.

Den elektronisk version av formuläret med automatisk poängberäkning har även utarbetats och prövats av Enheten för interventions- och implementeringsforskning vid Karolinska Institutet. Detta kan användas direkt i klinisk verksamhet.

Örebro smärtformulär webbaserad med poängberäkning

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär i övre rörelseapparaten och nacke

Har ni sett den rapport från SBU som kom i mars om arbetsrelaterade riskfaktorer för nack-axelbesvär, skuldra armar-armbåge (se länk längst ned)? Där slår man bl a fast att höga krav och låg kontroll över det egna arbetet är en riskfaktor för framtida nackbesvär. Man påvisar också att belastning via ex långvarigt arbete med datormus ger besvär i axel och armar. Forskning från vår grupp visar att arbetsrelaterade riskfaktorer för framtida sjukfrånvaro för nack/ryggbesvär är repetetivt arbete och få postiva utmaningar i arbetet. Gå in och läs mer på länkarna nedan

http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Arbetets-betydelse-for-uppkomst-av-besvar-och-sjukdomar-Nacken-och-ovre-rorelseapparaten/


Riskfaktorer för sjukfrånvaro pga nack/ryggbesvär

Sambandet mellan arbetsmiljö, hälsa och produktion

Ny rapport från oss som ges ut av IFAU, där vi gått igenom det samlade internationella kunskapsläget om hälsan och arbetsmiljöns påverkan på produktionen. Det vetenskapliga underlaget för detta är tyvärr fortfarande tunt men viss evidens finns för att det finns ett samband. Parollen "mer forskning behövs" är verkligen giltig här! Ett mycket viktigt kunskapsområde. Vi håller just nu på med att försöka få fram bra mått på produktion i form av prestationsmått som är direktrelaterade till faktiskt produktion oberoende av vad man producerar - spännande projekt där vi inleder en samverkan med bla Feelgood. Se länken nedan för rapporten

Sambandet mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer, anställdas hälsa och organisationers produktion

Från nyhet till vardagsnytta

Haft ett första möte med den nya implementeringsgrupp som vi bildat tillsammans med Sveriges företagshälsovårder och praktiker inom företagshälsovård. Mötet var spännande där vi diskuterade förväntningar, möjligheter, målsättning mm. Gruppen är pionjär då det inte finns något liknande inom något annat område vad vi känner till.

Uppdraget i gruppen är att ta fram underlag som stärker och möjliggör implementering av nya vetenskapligt kvalitetssäkrade metoder inom FHV. Identifiera hinder och facilitatorer– såväl organisatoriska som individuella. Behov av anpassningar för olika typer av verksamheter, kompetensbehov, resurser, organisatoriskt stöd etc. etc. – helt enkelt upprätta implementeringsplaner utifrån deras praktiska kunnande inom verksamheterna. Underlaget som utarbetas görs tillgängligt och nedladdningsbart fritt för alla via nätet och tanken är att resp. forskare tillsammans med gruppen genomför åtminstone ett seminarium om resp. metod och implementeringsstrategi.

Det finns en bra skrift om hur man implementerar; för ut och använder ny kunskap i vardagens arbete - se länken nedan

Från nyhet till vardagsnytta

Sambandet mellan fysisk aktivitet och depression

Det har kommit en ny bra studie som har lyckats påvisa det tidigare antagna dubbla sambandet mellan depression och fysisk aktivitet.  Resultaten visar att regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för framtida ångest och depression. Resultaten är glädjande och kan ge ytterligare motivation för den svåraktiverade men samtidigt visade också resultaten att depression och ångest ökar risken för att man inte är fysisk aktiv. Studien är en sk longitudinell studie där man följer individer över tid i detta fall 8 år framåt.  Det här säger oss dels att fysisk aktivitet förebygger mental ohälsa OCH att det är viktigt att ge extra stöd till människor med symtom på depression eller ångest i att förändra sitt beteende för fysisk aktivitet . Läs mer via länken nedan

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22623145

Stressrelaterad ohälsa och arbetsmiljö

Ny intressant rapport från AV om arbetsmiljöns betydelse för stressrelaterad ohälsa (hjärt-kärlsjukdom)
http://www.av.se/pressrum/pressmeddelanden/2012/37440.aspx

Vi är själva i uppstartskedet av en studie där vi vill testa metoder på arbetsplatsen  för att förebygga stressrelaterad ohälsa. Inte det "gamla vanliga"  individinsatser med stresshantering o dyl utan på organisationsnivå. Första målgruppen är landsting och vård där man precis som författarna påvisar i den nya rapporten har en hög andel med denna problematik. Vi har i dagsläget tre företagshälsovårder som är intresserade av att medverka i studien -  Gävledalahälsan, Landstingshälsan i Örebro samt Feelgood. Kenneth Malm, beteendevetare är den som håller i metoden vi kommer att pröva. Informations- coh uppstartsmöte den 8 juni. Skall bli otroligt spännande! Vår nya post dok Charlotte Wåhlin kommer att vara projektledare och tillsammans med vår nya doktorand Bozana Johansson genomföra detta projekt.

Vad gör man inom multimodal rehabilitering

Idag publicerar vi manualen för arbetslivsinriktad multimodal rehabilitering för rygg och nackbesvär. Manualen bygger på den insats vi utvecklat och forskat på sedan 1985. Mycket vetenskap och publikationer finns. Vi är också glada för att vi med alla dessa studier bidragit till det internationella evidensläget om insatser för ryggbesvär. Manualen är uppbyggd med fokus på att hjälpa patienten tillbaka till arbete och därmed att få ett fungerande arbetsliv.
Manualen och dess bilagor med stödmaterial i rehabiliteringen är helt fri att kopiera och använda. Vi är tacksamma för alla typer av feedback och vi är också tacksamma för info om och hur  du använder den. Manualen finns inom kort (under dagen) att ladda ned på www.fhvforskning.se

Kompetensutveckling vs verksamhetsutveckling.....

Det slår mig om och om igen detta med hur svårt det är att få chefer och arbetsgivare att inte bara inse hur viktigt det är med kompetensutveckling för att verksamheten skall kunna leverera högkvalitativa produkter och värden utan också verkligen uppmuntra och bekosta!  Inom verksamheter som arbetar mot debiterbar tid som många FHV och när det dagliga arbetet dessutom är otroligt bundet av tider inbokade av klienter så är det ibland närmast ett skällsord att prata om tid för kompetensutveckling och uppdatering. Hur skall vi få till en högkvalitativ FHV om praktikerna varken har organisatoriska möjligheter eller stöd för kompetensutveckling och uppdatering?

I arbetet med människors hälsa är det så otroligt viktigt att vi verkligen vet vad det är vi gör inte bara från erfarenhetsbasera kunskap utan från vetenskapligt säkrade metoder. Det är människor vi arbetar med och deras framtida arbetsförmåga och försörjningsförmåga. Som praktiker tycker man sig många gånger se och veta när en metod fungerar, man tror på det man gör,  men det förekommer att när evidensen granskas så visar det sig att metoder som används tom  kan ge negativa effekter såsom ex vila vid ryggbesvär.

På besök i Malmö och Lund

Igår mötte jag skåneregionens styrgrupp för samarbete mellan primärvård och FHV. Det var mkt givande och jag ser fram emot att följa utvecklingen av de modeller som växer fram. Samverkan mellan dessa två är otroligt viktigt för att ge varje individ lika möjlighet att klara av sitt arbete trots sjukdom och ev fubktionshinder. Idag i är det Temadag för FHV sköterskor där jag om en stund skall prata om vårt program, vår forskning och möjligheter till att engagera sig i gemensamma projekt. Det skall bli roligt. Min upplevelse är att FHV sköterskor är en aktiv och engagerad grupp med stor kännedom om arbetsplatsen oh de olika arbetsförhållanden och förutsättningar som finns. Ser fram emot att träffa dem.

Nu är det dags! Introduktionskurs i evidensbaserad praktik för företagshälsovården

Vi är mycket glada över att kunna annonsera att vi nu startar vi den första kursen i EBP för företagshälsovården med syfte att ge en första intro till området EBP. Den startar 27 augusti och en del av kursen ges via distans. Kursen är öppen för alla inom FHV och har du högskolebehörighet ger den dig 2 högskolepoäng.

Ur kursinnehållet Evidensbaserad praktik i Företagshälsovården Hur och var man hittar aktuell forskning och nya metoder Kritisk granskning av vetenskaplig litteratur Att värdera och applicera egna och patienters erfarenheter Etiska aspekter Hinder och förutsättningar med EBP

Vi anordnar den med hjälp av enheten för uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet. Det finns 20 platser så anmäl dig idag så du är säker på att få plats! Gå in på länken nedan och läs mer!

http://intranet.karolinskaeducation.ki.se/coursecatalog_new/showCourseCatalog_design.asp?CourseTermPublicInfoId=1977

Kursansvarig är Med doktor Iben Axen se vem hon är här 

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=39445&a=139465&l=sv

Chefers hälsa i kommuner och landsting

Det slog mig att jag inte sagt något om en rapport som vi kom med förra året "Hierarkier av hälsa - chefers hälsa och psykosocial arbetsmiljö i kommuner och landsting". Det är ett projekt som finansierades av AFA försäkring där vi har undersökt något som man ofta glömmer och och som är dåligt beforskat - nämligen hur chefer mår och har det med sin arbetsmiljö. Våra resultat visar att chefer upplever mycket stress och har stressrelaterade symtom. Den visar också att det finns tydliga hierarkier från toppchefer med bäst hälsa och bäst arbetsmiljö till första linjens chefer med mest ohälsa och mest problem i arbetsmiljön. Tyvärr gäller hierarkierna också mellan könen - manliga toppchefer bäst kvinnliga första linjens chefer sämst. Läs mer - den finns att ladda ned på www.ki.se/imm/iir .

Ny rapport om FHV och evidens

Nu äntligen finns rapporten från vår nationella undersökning om evidensbaserad praktik inom företagshälsovården. Du hittar den på kompentenscentrats hemsida www.fhvforskning.se via länken
http://www.fhvforskning.se/FixedDynamic/Blank.aspx?Publicerat

Resultaten i undersökningen är glädjande då anställda inom FHV uttrycker en ambition och lust att arbeta med mer bas i vetenskapliga fynd - evidensbaserad praktik (EBP). Starka önskemål uttrycktes om kompetensutveckling inom detta och om att lära sig använda IT som ett sökhjälpmedel för att hitta det senaste inom vetenskapliga rön. Som en konsekvens av detta kommer vi på KI erbjuda utbildning för FHV anställda om hur man arbetar enligt EBP. Kursen kommer att gå i slutet av augusti - mer info kommer nästa vecka! För de som deltog i enkätundersökning  kommer ett erbjudande om att en person från den deltagande enheten får gå utbildningen kostnadsfritt. så arbetar du vid en enhet som deltog i undersökningen passa på att anmäla till din chef att du vill gå!

I övrigt arbetar vi med att göra AHA-metoden tillgänglig som metod för FHV och arbetsgivare att arbeta preventivt med arbetsmiljö och hälsa. En ny modul för identifiering och åtgärd av stressrelaterad psykisk ohälsa kommer att inkluderas baserad på de senastevetenskapliga rönen. AHA-metoden är vetenskapligt prövad och implementerad på ett stort antal olika företag och organisationer.Tidsplanen för att släppa denna nya mer användarvänliga version är att den skall läggas ut under hösten 2012. I arbetet med att utforma den så användarvänlig som möjligt kommer bla företagsläkare Ragnhild Ivarsson Walther att deltaga.

Forskning och utveckling inom FHV - behov och förutsättningar

Under hösten hade vi möten med representanter för FHV ledning, arbetstagare och arbetsgivare för att diskutera forskning och utveckling inom FHV - behov och förutsättningar. Diskussionerna var mycket givande och fruktbara. Denna typ av möten kommer vi att bjuda in till i höst igen. Nu finns en kort sammanfattning publicerad. Du hittar rapporten på www.fhvforskning.se under publicerat

Välkomnar nya medarbetare inom programmet för företagshälsovårdens metoder

Nu är tjänsttillsättningen klar för doktorand/post dok inom programmet. Vi välkomnar Bozana Johansson, psykolog från Gävle, som blivande doktorand och Charlotte Wåhlin, sjukgymnast/ergonom från Linköping som post dok. Charlotte disputerar i april vid Linköpings universitet. Båda har lång erfarenhet från att arbeta inom företagshälsovård och kommer att fortsätta arbeta inom FHV-verksamheten parallellt med forskningsarbetet. De blir ett välkommet tillskott i vår forskargrupp.
För övrig så skall ni ha extra noga koll här för nu kommer inom kort ett par nya publikationer med högsta relevans för FHV att lanseras!

Vill du vara med och skapa förutsättningar för nya metoder i FHV?

Tillsammans med föreningen svensk företagshälsovård söker vi personer som är praktiskt verksamma inom företagshälsovården som kan vara med och belysa förutsättningar för tillämpning av nya vetenskapligt prövade metoder för FHV.

Målsättningen är att den så kallade implementeringsgruppen skall bestå av två personer från varje yrkeskategori. Företagsläkare, företagssköterska, ergonom, beteendevetare, arbetsmiljöingenjör samt hälsovetare.

Gruppen träffas när nya vetenskapligt kvalitetssäkrade metoder presenteras och resonerar kring vad som krävs för att metoderna skall kunna användas inom FHV både på organisations- och praktikernivå. Till exempel kan diskussionerna röra sig om det behövs utbildningsinsatser, organisatoriskt stöd, tidsåtgång, vilka professioner som kan tillämpa metoden etc.

Syftet med gruppen är att skapa och presentera förutsättningarna för tillämpning av nya metoder. Dessa förutsättningar dokumenteras skriftligt och läggs ut offentligt på en hemsida tillsammans med den metodbeskrivning som finns publicerad och som gruppen utgått ifrån vid sin bedömning. Inga aspekter ska läggas på om man tror på metoden eller inte.  

FSF samordnar implementeringsgruppen som vid behov träffas på FSF:s Kansli, Sturegatan 11. Deltagare är FHV praktiker inom de olika professionerna, representant för akademin och FSF samt adjungerad är den forskare som varit ansvarig för att utveckla/pröva metoden som är under granskning.

Intresseanmälan för deltagande skickas snarast till
marie.dahlgren@foretagshalsovard.se

För mer information om projektet kontakta mig på  Irene.Jensen@ki.se
Representanter för forskargruppen och FSF beslutar och utser sammansättningen av gruppen utifrån intresseanmälningarna under våren.

Nya projekt

Under januari har vi varit intensivt sysslesatta med att skriva forskningsansökningar till anslagsgivar. Sex nya projekt har vi på gång bla ett om metoder att förebygga stressrelaterad ohälsa på arbetsplatsen. Några andra projekt är ; att pröva en insats för att åtgärda mobbing på arbetsplatsen, att undersöka vad som kännetecknar framgångsrika team, implementering av fysisk aktivitet i arbetet, att utveckla enkla ekonomiska modeller för att beräkna effekter av arbetsmiljöinsatser. Alla dessa projekt kommer att ske i samarbete med företagshälsovård och arbetsgivare. Vi hoppas på god utdelning från anslagsgivarna på dessa spännande projekt och hör av oss med upprop om intresse för flera än de redan involverade att medverka i något av dessa från FHV eller arbetsgivare.

I övrigt är rapporten från den enkätundersökning  som vi genomförde om evidensbaserad praktik inom FHV i slutskedet - läggs ut på kompetenscentrats hemsida inom några veckor! Snart kommer också en skrift med sammanfattning och slutsatser från våra diskussionsmöten om företagshälsovården i framtiden  med FHV ledning, arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter - läggs även den ut på kompetenscentrats hemsida www.fhvforskning.se

Beslut om tjänsten som doktorand/post dok är taget och det blev en post dok (ergonom)och en doktorand (beteendevetare) på halvtid med klinisk anknytning till företagshälsovården. Beslutet är utskickat och överklagandeperioden går ut om några veckor. Vi för även diskusisoner just nu med en klinisk verksam företagsläkare om deltagande på deltid i några av våra projekt.

Slutligen så är vi nu i fullgång med att planer in en endagarskurs i Evidensbaserad praktik inom FHV. Planen är att genomföra den i slutet av augusti då vi fått input om att det är bästa tiden för FHV anställda att få tid för kompentesutveckling. Kursupplägg, tidpunkt och kostnad publiceras under februari.

Sammanställning av systemen för företagshälsovård i Europa

God fortsättning! Åter från Florida efter en härlig ledighet i sol och värme tillsammans med familjen! Redo för den kommande terminen. Är det någon som har tips på en bra sammanställning av företagshälsovård i Europa? Bra att ha som underlag och idegivare.
Ser fram emot att ses på FHV konventet om några dagar!