fredag 5 april 2019

Hur skall chat-boten Sam lära sig allt han måste kunna ....


Oj oj vad tiden springer iväg. De här veckorna har jag spenderat på att möta olika intressenter av projektet ”Prata med Sam”. Tack alla för så intressanta, positiva diskussioner! 
Sam och jag har också träffat utvecklarna till en annan chat bot Hello ebbot  för att diskutera hur vi skulle kunna arbeta tillsammans med att utveckla Sam.  Sam behöver vara riktigt bra på svenska språket för att ordentligt kunna förstå vad ”folk” frågor honom om, och det är något som Ebbots utvecklare nischat in sig på i deras verktyg för att bygga chat bot. Vi kommer att behöva många som ställer frågor till Sam för att utveckla hens kompetens,så vi behöver chefer, skyddsombud och andra proffs inom arbetshälsa som tycker det är spännande att delta i att utveckla en chat bot. Jag återkommer om detta när det börjar bli dags att förbereda för Sams kompetensträning. 



Förutom arbetet med Sam så är vi på enheten mycket stolta över en av våra kollegor i forskargruppen, Andreas Eklund, som fått ett prestigefyllt för excellent forskning  the scott haldeman prize for outstanding research .  

tisdag 19 mars 2019

Man kan fråga sig om arbetsgivaren skall ”lägga sig i” medarbetares levnadsvanor – vad har det med arbetet att göra………



I själva verket så har det i högsta grad med arbetsförmåga att göra. Studier visar att flertalet dåliga levnadsvanor sätter ner arbetsförmågan, ökar risken för olyckor och därmed påverkar företagets produktivitet.  
Tidningen Arbetarskydd har intervjuade mig i senaste numret om arbetsgivares friskvårdssatsningar och effekterna av detta Arbetarskydd .  En av de stora produkterna som köps av företagshälsovården och andra leverantörer är s.k. hälsoundersökningar som kan erbjudas till samtliga anställda eller utvalda grupper. Det som avses är oftast en undersökning av levnadsvanor ibland kombinerat med några prover relaterade till levnadsvanor t.ex. kolesterolvärden och syreupptagningsförmåga. Hälsoundersökningar skall inte blandas ihop med lagstadgade hälsoundersökningar s.k. medicinska kontrollerna för vissa yrken och exponeringar. Dessa är reglerade i arbetsmiljöverkets föreskrifter och regler  Arbetsmiljöverket.
Om du som arbetsgivare investerar i att stödja medarbetares goda levnadsvanor så vinner du inte bara friskare och mer välmående medarbetare utan också en bra avkastning på investeringen.  Men den goda avkastningen kan du endast uppnå om själva hälsoundersökningen kombineras med åtgärder för att stödja förändring av levnadsvanor. Vi har tagit fram en hjälp för att räkna på investeringar i hälsoundersökningar som är fritt att använda  arbetshälsoekonomiskt analysverktyg.

måndag 11 mars 2019

Prata med Sam



Satt på tunnelbanan på väg till arbetet och kom på att jag måste berätta om ”att prata med Sam” ett nytt forskningsprojekt som vi håller på att rigga. Sam är en chat-bot som skall utvecklas i projektet med syfte att hjälpa arbetsgivare att skapa säkra och produktiva verksamheter – helt enkelt lyfta arbetet med hälsa och säkerhet till nya höjder!  Det är ett såå spännande projekt och vi ser fram emot att så småningom få en ny digital kollega som använder sin AI och som vi kan lära upp precis som vi lär upp våra andra mänskliga studenter.
Vi söker nu efter ett snille med erfarenhet av att arbete med AI som kan hjälpa oss att projektleda den delen. Du kan vara ingenjör, utvecklare eller annat passande, det viktiga är att du är innovativ, kan arbeta agilt och tänka tvärvetenskapligt. 
Studier visar att den övervägande orsaken till att verksamheter investerar i hälsa och säkerhet är att skydda de anställda från att bli sjuka/skadade och förstås uppfylla lagkraven [1, 2] men av betydelse är också att investeringen ger avkastning i form av ökad produktivitet och lönsamhet.  Forskning visar också att ett det påverkar verksamheters produktivitet och lönsamhet, det finns t.o.m. studier som visar att det har ett samband med marknadsvärdet [3-6]. Det är alltså avgörande för såväl privata företag som verksamheter inom offentlig sektor att lyfta in det i verksamhetens strategiska utvecklingsplaner. I tidning Arbetarskydd har de skrivit om detta i senaste numret
Min forskning bedrivs alltid i samarbete med partners som har intresse inom området och som representerar mottagarna av forskningsresultaten. Så också i detta fall. Att skapa chat-botar, speciellt när inom områden som Sam skall arbeta inom, är det superviktigt att svaren hen ger verkligen är baserade på evidens, annars riskerar vi att Sam inte bara ger fel råd utan även påverkar verksamheter på ett negativt sätt.  Det är just därför måste det här projektet utvecklas i samverkan mellan forskare och användare. Är du intresserad av projektet så finns det olika sätt att medverka som partner. Du kan dela med dig av dina erfarenheter, du kan vara delaktig och bidra med inkind resurser eller donationer. Alla former är värdefulla!
Är du intresserad hör av dig!
 
Referenser
1.                 Martinsson, C., et al., What incentives influence when employers make their decisions about engaging in occupational health and safety interventions at the workplace? A qualitative study among employers. BMC Public Health, 2016. 16.
2.                 Marlo, K. and S. Serxner, Beyond ROI: Building employee health & wellness value of investment. 2015, OPTUM: MN, USA.
3.                 Grossmeier, J., et al., Linking Workplace Health Promotion Best Practices and Organizational Financial Performance Tracking Market Performance of Companies With Highest Scores on the HERO Scorecard. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 2016. 58(1): p. 16-23.
4.                 Kwak, L., et al., Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg – Ett komplement till Riktlinjen för hälsoundersökningar på arbetsplatsen. En sammanställning från Arbetshälsoekonomiska analysgruppen. 2018, Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet: Stockholm.
5.                 Jensen, I., et al., Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg – Ett komplement till Riktlinjen för ryggbesvär på arbetsplatsen. En sammanställning från Arbetshälsoekonomiska analysgruppen  2018.  Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet,.
6.                 Lohela Karlsson, M., et al., Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg – Ett komplement till Riktlinjen för psykisk ohälsa på arbetsplatsen. En sammanställning från Arbetshälsoekonomiska analysgruppen.  2016, Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet.



fredag 9 november 2018

Guide till arbetsgivare......

Nu är det länge sedan jag publicerade något här, men nu skall det bli bättring! Vi arbetar nu med ett uppdrag från nya myndigheten för arbetsmiljökunskap, MynAK där vi dels skall överföra ansvaret för de nationella riktlinjerna för företagshälsan till dem men också utarbeta evidensbaserade stöd för arbetsgivare inom arbetsmiljö och hälsa. Den första kommer att handla om det som de flesta av Sveriges arbetsgivare investerar i för sin personal nämligen hälsoundersökningar. Många miljoner satsas på detta varje år. Det finns en hel del forskning om detta som visar på vikten av att man upphandlar rätt tjänster , dvs innehåll i hälsoundersökning (se tex riktlinjen för hälsoundersökningar som vi tagit fram), för att få önskade resultat av investeringen. Guiden kommer att innehålla korta koncisa råd som bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap.  Det är även viktigt för oss att att vi lyckas få till en guide som går att använda ute i olika verksamheter och som är lätt att förstå och handla utifrån. Därför har vi dels en följegrupp av arbetsgivare som kommer att ge oss stöttning i detta men vi kommer även att starta en öppen facebook grupp eller liknande för intresserade att följa och där vi tänker oss att vi kan få in bra synpunkter på det vi utvecklar under arbetets gång.
Återkommer snart med mer info om de olika sätt ni kan följa och ge feedback på produkten vi utvecklar.

måndag 25 september 2017

Att bedöma arbetsförmåga - en fråga om åsikter....?


För ganska länge sedan genomförde vi en studie där vi undersökte vårdgivarnas möjlighet att bedöma behov av och potential för rehabilitering hos patienter med nack/ryggbesvär. Vi kunde konstatera att varken behandlande läkare, sjukgymnast eller ansvarig handläggare vid försäkringskassan på ett säkert sätt kunde bedöma varken behov eller potential när man jämförde med utfallet 6 månader senare. Vi fann även att det i princip inte fanns någon samstämmighet mellan professionernas bedömning.




Den säkraste bedömningen av potential för  förbättring  gjordes av patienten själv. Det vill säga att om du frågar en patient om denne tror att återgång i arbete är möjlig och patienten svarar nej så är det med hög sannolikhet så att patienten aldrig kommer tillbaka och vise versa.


Betyder detta då att vårdgivare, FK handläggare inte kan göra korrekta medicinska, funktionella bedömningar. Nej naturligtvis inte utan det troliga är, som vi också kan visa i studien, att det handlar om patientens tro på sin förmåga att hantera sina besvär. Det vi inte kunde undersöka i studien var faktorn patientens motivation/vilja att avsluta sin sjukskrivning och återgå i arbete vilket också troligen är av stor betydelse i detta sammanhang.  Om ca ett halvår  gör vi inom PIA-projektet en liknande studie på patienter med vanlig psykisk ohälsa för att se om detta också gäller för dessa. Det nuvarande kunskapsläget  rörande vad som predicerar sjukskrivning och återgång i arbete i denna grupp indikerar att det skulle kunna vara likartat.

 Studien visar på två viktiga saker som är gällande även idag nämligen:

  1. När bedömningar av arbetsförmåga görs måste vetenskapligt kvalitetssäkrade och strukturerade metoder användas. Det räcker inte med samtal och subjektiva bedömningar.
  2. Om patienten i fråga uttrycker negativa förväntningar om sin möjlighet att avsluta sjukskrivning och återgå i arbete så är det detta man i första hand måste ”behandla”. Om inte detta görs så är det hög risk att patienten aldrig kommer tillbaka till ett normalt liv.
Du hittar hela  artikeln här

torsdag 27 oktober 2016

Vad kostar den psykiska ohälsan arbetsgivare?


Psykisk ohälsa är numer den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och står för drygt 40 % av sjukfrånvarokostnaderna. Den totala kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige beräknades år 2012 uppgå till 184 miljarder kronor (det motsvarar ca 36 000 kronor per person i arbetsför ålder).

 Med hjälp av det Arbetshälsoekonomiska analysverktyget får du som arbetsgivare, eller företagshälsa, vägledning och en praktisk guide för hur du kan beräkna kostnaderna för psykisk ohälsa i din organisation.

 Vill du veta mer om vad den psykiska ohälsan kostar för just din organisation – boka in den 9 december 2016 – då vi lanserar det Arbetshälsoekonomiska analysverktyget

 Lanseringsseminariet är ett heldagsevenemang som riktar sig till alla intressenter vill informera sig och få en introduktion i analysverktyget. Förmiddagen är främst fokuserad på att ge en introduktion i det Arbetshälsoekonomiska analysverktyget. Eftermiddagen ger en praktiskt utbildande vägledning i hur man arbetar med, och för in, det Arbetshälsoekonomiska analysverktyget i den egna verksamheten.

 När: 9 december 2016, kl. 09.30-16

Var: Scandic Continental, Vasagatan 22, Stockholm

 Heldag (09.30-16.00): 1600 kr exkl. moms

Förmiddag (09.30-12.00): 800 kr exkl. moms

 Anmälan

Du anmäler dig till seminariet via vår hemsida www.fhvforskning.se.  Antalet platser är begränsat så se till att boka din plats redan idag!

 Kontakt

Vid frågor om lanseringsseminariet och dess innehåll kontakta:

Carl Strömberg, carl.stromberg@ki.se, 08-524 872 89

 Vid frågor om anmälan och faktura, kontakta:

Caroline Almqvist, arbetshalso@akademikonferens.se, 018-67 15 22
Varmt välkomna!

tisdag 25 oktober 2016

Är det personligheten som gör att du blir mobbad eller leder mobbning till förändrad personlighet?

Forskningen om vad som orsakar mobbning pekar tydligt på att det är faktorer i arbetet som är avgörande för att det uppkommer. Länge har man dock försökt förstå betydelsen av  individfaktorer såsom personlighetsdrag vid mobbningsproblematik. Är det så att vissa individer löper högre risk att bli mobbade än andra?  Intressant ny forskning från Norge om betydelsen av personlighetsdrag för att bli utsatt för mobbning och trakasserier. Studierna visar att personlighetsdrag kan vara både en möjlig orsak men också en konsekvens av mobbning och trakasserier. 
klicka här för mer info


Christina Björklund hos oss forskar just nu om mobbning av chefer (se mer chefer i skottlinjen)
Stefan Blomberg på Arbets- och miljömedicin forskar även han om mobbning och trakasserier. Han har precis i dagarna kommit med en bok där  han gått igenom kunskapsläget inom området och utifrån detta utarbetat ett stöd i hur man systematiskt utreder mobbningproblematik på arbetsplatsen Mobbning på jobbet. Uttryck och åtgärder

måndag 17 oktober 2016

Att mäta buller - glöm ej att anmäla dig till seminariet 9 nov

Välkommen till seminarium den 9 november kl 13.30-16.00
Anmäl dig här


Så har vi glädjen att lansera ännu en riktlinje från Företagshälsans riktlinjegrupp. Denna gång om hur man mäter exponering av buller på ett kvalitetssäkrat sätt.  Detta ämne som riktlinje lyftes av vår partssammansatta prioriteringsgrupp för riktlnjearbetet.


Bullermätningar utförs på olika sätt, vilket gör det svårt att genomföra kvalitetsbedömningar och jämförelser av dem. Samtidigt finns ett gediget kunskapsunderlag sammanfattat i olika standarder, men dessa standarder har inte fått genomslag i praktiken eftersom det är krävande att sätta sig in i dem. Det finns därför starka skäl att utveckla kvaliteten hos den bullermätning som företagshälsor och andra aktörer tillhandahåller samt att underlätta för dem att följa de standarder som finns inom området. Arbetsmiljöverket har framfört önskemål om att mätrapporter från bullermätningar bör vara standardiserade och innehålla tillräckligt med uppgifter för att mätningarnas tillförlitlighet och användbarhet ska kunna bedömas.
Ordförande för denna grupp har varit Docent Peta Sjölander från KTH.Gruppen har bestått av forskare och praktiker från olika verksamheter. Ett varm tack för det fina arbete som Peta och gruppen gjort!

Kurs för vårdgivare för att stötta klienter att klara av arbetet trots stressrelaterad psykisk ohälsa


Nu ger vi igen kursen i problemlösningsbaserade samtal med inriktning mot stressrelaterad psykisk ohälsa.  Det är den enda kursen i sitt slag som i dagsläget lär ut denna metodik i Sverige. Kursen lär ut färdigheter i en metod som rekommenderas i riktlinjer både i Sverige och utomlands och som har stöd i forskningsresultat för att underlätta arbetsåtergång vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Kursen vänder sig till kliniskt verksamma som möter patienter med vanlig psykisk ohälsa.


Anmälan och mer kursinfo här






torsdag 13 oktober 2016

Partnermedverkan i forskning - kan det vara något?


Idag träffar vi några av våra partners som medverkar i en grupp som stödjer oss med att prioritera vilka nationella riktlinjer som behövs för att stödja bra åtgärder på arbetsplatser. Att ha nära samarbete med partners är så viktigt i den typ av forskning vi bedriver. Arbetshälsoforskningen handlar om att ta fram kunskap om risker såväl som effektiva metoder för att förebygga och åtgärda dessa risker. Arbetshälsoforskningen bidrar med underlag för att skapa goda, produktiva arbetsplatser. För att kunna göra detta behövs goda kunskaper om arbetsförhållandena ute i verksamheter och vi forskare är därmed beroende av att få input och kunskap från fältet. Min forskargrupp är inriktad på forskning om effektiva metoder för att förebygga eller åtgärda aktuella och relevanta problem på arbetsplatser. Partnermedverkan är viktigt i allt från att identifiera problem, redan innan de blir till skadestatistik på arbetsmiljöverket och Försäkringskassan, till att medverka i hur man kan utforma insatser som faktiskt kan fungera i den dagliga verksamheten.

Både internationellt och nationell har forskningsorganisationer och råd insett vikten och nyttan med partnermedverkan eller ”brukar”medverkan – på engelska ”practice based research”. Det publiceras även fler och fler studier som visar på nyttan så vikten av detta är klar.  Det finns dock en hel del utmaningar för både forskare och praktiker med att få till ett väl fungerande samarbete som inte bara är en traditionell referensgrupp med envägskommunikation. Att lära sig att kommunicera och förstå varandra är den första utmaningen – alla grupper har sina ”fikonspråk” och föreställningar om ”den andra”.  Andra utmaningar utifrån ett forskarperspektiv är att partnermedverkan är mer tidskrävande och ”krånglig” än forskning bestående av enbart forskare som avskilt studerar verkligheten. Detta gör det även mer kostnadskrävande då resurser måste läggas på mer tid för möten, kunskapsinhämtande och förankring samt på kommunikation. Utifrån partnerperspektivet är utmaningarna likartade med resurser för tid men också att förankra och förändra ute i pågående verksamheter för att få studier att fungera.

Trots de utmaningar och svårigheter som finns är partnermedverkan väl värt då det ger mer vinster än problem, inte minst genom att det stödjer spridning genom att gapet mellan forskningsresultat och användning minskar. Det gör dessutom forskningen mer intressant och arbetet roligt då det är givande att få möta människor från många olika typer av verksamheter och också se hur mycket nytta forskning som kommer till användning faktiskt gör.

För att utveckla en väl fungerande forskning med partnermedverkan behöver forskningsråden kunna ge högra bidrag och bidrag för infrastrukturstöd. Vi har i vår verksamhet kunnat se en kostnadsökning om ca 40 % under åren då vi utvecklat partnermedverkan där kostnader för utvecklad kommunikation och stöd står för den största delen. Så i framtiden hoppas vi på att förståelsen för vilka förutsättningar som krävs och insikten om nyttan med partnermedverkan ökar i inte bara hos forskningsråden utan i samhället i stort.

 Vi har i min grupp så långt inriktat oss på att utveckla samarbete med tre olika partners – företagshälsan, arbetsgivarparter samt arbetstagarparter.  Vårt mål är utveckla det till att även inkludera arbetsgivare, bransch/yrkesorganisationer mm i syfte att komma ännu närmare praktiken.  Representerar du någon av dessa grupper och är du intresserad av att deltaga i partnerskapet – hör av dig!
Ser fram emot mötet idag då vi skall komma fram till vilka nya riktlinjer vi skall arbeta fram!

Kommande lanseringar fnner du här

måndag 26 september 2016

Vad kostar rehabilitering för alkoholproblem?

Som arbetsgivare tittar man naturligtvis mycket på vad olika insatser kostar när man skall välja insats för att stötta en anställd med alkoholproblem. Nu kommer en ny rapport där en jämförelse av kostnader utifrån ett arbetsgivarperspektiv görs mellan tre olika rehabiliteringsprogram för anställda med alkoholproblem. Resultaten visar att det inte är själva kostnaden för insatsen som är det mest kostnadskrävande utan för produktionsbortfallet när den anställdes deltar i insatsen. Hämta rapporten här

fredag 23 september 2016

En ny riktlinje från Företagshälsans riktlinjegrupp - Exponeringsmätning av hörselskadligt buller

Välkommen till seminarium den 9 november kl 13.30-16.00
Anmäl dig här


Så har vi glädjen att lansera ännu en riktlinje från Företagshälsans riktlinjegrupp. Denna gång om hur man mäter exponering av buller på ett kvalitetssäkrat sätt.  Detta ämne som riktlinje lyftes av vår partssammansatta prioriteringsgrupp för riktlnjearbetet.


Bullermätningar utförs på olika sätt, vilket gör det svårt att genomföra kvalitetsbedömningar och jämförelser av dem. Samtidigt finns ett gediget kunskapsunderlag sammanfattat i olika standarder, men dessa standarder har inte fått genomslag i praktiken eftersom det är krävande att sätta sig in i dem. Det finns därför starka skäl att utveckla kvaliteten hos den bullermätning som företagshälsor och andra aktörer tillhandahåller samt att underlätta för dem att följa de standarder som finns inom området. Arbetsmiljöverket har framfört önskemål om att mätrapporter från bullermätningar bör vara standardiserade och innehålla tillräckligt med uppgifter för att mätningarnas tillförlitlighet och användbarhet ska kunna bedömas.
Ordförande för denna grupp har varit Docent Peta Sjölander från KTH.Gruppen har bestått av forskare och praktiker från olika verksamheter. Ett varm tack för det fina arbete som Peta och gruppen gjort!


torsdag 1 september 2016

Nu händer det mycket......

Det kommer att vara en höst full med roliga och spännande aktiviteter! Vi har tre nya rapporter från riktlinjearbetet som presenteras under hösten. En ny riktlinje om exponeringsmätning av hörselpåverkande buller är snart redo för lansering och den första rapporten om Arbetshälsoekonomiska analys kopplad till de publicerade riktlinjerna lanseras preliminärt 9 dec och denna första är baserad på Riktlinjen för psykisk ohälsa. Den tredje rapporten som släpps i dagarna är handlar om kostnadsjämförelse mellan tre rehabprogram för anställda med alkoholproblem från ett arbetsgivarperspektiv. Jag skriver på blogg och twitter när de släpps.
Innan sommaren publicerade vi även en ny rapport om Incitament för arbetsgivare att investera i arbetsmiljö och hälsoinsatser länk till rapporten.


Förra veckan sprang jag på en underbar gammal poster på en second hand butik. Den är från föreningen för arbetarskydd och beskriver med teckningar och statistik arbetsmiljörisker och åtgärder inom olika branscher. Antagligen är den framtagen för att sitta som upplysning på arbetsplatser och det är precis det som enligt det aktuella vetenskapliga kunskapsläget är viktigt. I riktlinjen för psykisk ohälsa påvisar vi just att kunskap hos chefer om vilka risker som finns inom den egna branschen och arbetsplatsen är avgörande för att kunna förebygga och tidigt upptäcka risker för ohälsa. Så inget nytt under solen eller..........Kanske en god idé att göra nya attraktiva posters om detta - man stannar absolut till och tittar....





Vill slutligen också passa på att säga grattis till Iben Axen forskare hos oss som i dagarna befodrats till docent  och 7 oktober har vi en doktorand Andreas Eklund, som framlägger sin avhandling om prognos och prevention av ryggsmärta.

tisdag 12 januari 2016

Riktlinjer för tidiga insatser vid alkoholproblem på arbetsplatsen

På måndag lanserar vi den fjärde riktlinjen från företagshälsans riktlinjegrupp! Arbetet med denna riktlinje har letts av Ulric hermansson forskare vid Karolinska Institutet. Måndagens seminarium är fullbokat men en ny chans finns den 15 februari . Anmäl dig här

lördag 5 december 2015

Grattis till Landstingshälsan i Örebro Län!

De lyckades bli den första godkända Akademiska företagshälsan. Flera ansökningar är mottagna och vi jobbar på med att gå igenom dessa för godkännande. Varmt välkommen med ansökan! Anmäl dig genom att klicka här