Ny satsning på Hälso- och arbetsmiljöekonomi vid enheten

Året har gått fort som vanligt och mycket har hänt. Det senaste är att vi i veckan som gick skrivit in två nya doktorander med inriktning på hälsa- och arbetsmiljöekonomi. Camilla Westlund är socionom och kommer senast från magisterprogrammet för Arbete och hälsa vid KI. Emmanuel Aboagye är hälsoekonom utbildad i Norge. Vi hälsar dem varmt välkomna! Deras studier handlar om att undersöka kostnadseffektivitet I olika förebyggande insatser på arbetsplatsen samt att studera incitament för att investera och engagera sig i förebyggande insatser på arbetet.
 Önskar er alla en God Jul och Gott Nytt år!

Nu är den här …!

Nu finns riktlinjen att ladda ned på kompetenscentrets hemsida  Riktlinjer vid ländryggsbesvär
Vi håller ett seminarium den 16 jan 2014 på World trade center i Stockholm. Seminariet riktar sig till beslutsfattare, tjänsteutvecklare, praktiker och arbetsgivare med intresse för kvalitetssäkrad företagshälsa. Det är kostnadsfritt och du anmäler dig här - anmälan. Först till kvarn gäller då det är ett begränsat antal platser!

Vi kommer även att den 16 januari öppna för ansökan till att bli certifierad som  Akademisk företagshälsa. Syftet med att skapa en certifiering för Akademisk Företagshälsa är att skapa en standardisering och struktur för ett kvalitetssäkrat arbetssätt för företagshälsovården som bygger på evidensbaserad praktik. Det syftar också till att underlätta kunskapsutbytet mellan forskning och praktik inom företagshälsa för att främja och stödja utvecklingen av hälsosamma arbetsplatser.  Certifieringen blir ett sätt att säkerställa att anställda och arbetsgivare nås av det senaste inom vetenskapen och att insatserna som görs blir enhetliga och kostnadseffektiva för att förebygga och åtgärda riskfyllda arbeten och arbetsplatser.

Boka in 16 januari!

Nu börjar det närma sig… Vi lanserar den första riktlinjen från Företaghälsans riktlinjegrupp den 16 december och ger ett underlag till hur ländryggsbesvär skall utredas och åtgärdas enligt de vetenskapliga evidensen. Riktlinjen är utarbetat för att ta tillvara de unika förutsättningar som företagshälsovården har i att arbeta arbetsplatsnära. Den 16 januari 2014 genomförs ett seminarium där en djupare genomgång av riktlinjen görs riktiat till användare av riktlinjen och utvecklingsansvariga på olika FHV företag. Arbetsgivare ansvariga för upphandling av FHV, hälso/arbetsmiljö frågor etc är också välkomna!

Betydelsen av att företagsläkaren tidigt diskuterar hinder för att klara av arbetet

I en alldeles ny artikel från Danmark kan man visa effekten av en enkel insats på företagshälsovården för anställda med ryggbesvär. Grund insatsen bestod av evidensbaserade råd och fysisk aktivitet. Genom att i företagsläkarens undersökning lägga till att även diskutera eventuella hinder för att klara av arbetet med den anställde så minskade man sjukfrånvaron.   Denna studie är ytterligare bevis på hur viktigt det är att tidigt ta upp frågan om arbete  och att göra det på ett konkret sätt genom att adressera vilka hinder den anställde upplever för att klara av arbetet.

Artikeln finner du här

Kan motivationsarbete på arbetsplatsen påverka psykiskt välbefinnande?

Nu är vi inne i ett skede då det "ramlar ut" en massa resultat från studier vi har arbetat med. Nu kommer en ny studie från oss där vi utforskar förhållandet mellan förändringar i arbetsmotivationen och förändringar i psykiskt välbefinnande (utmattning och depression). Studien är utförd inom tillverkningsindustrin där medarbetare och chefer arbetade enligt AHA-metoden. Vi kunde visa att en ökning i arbetsmotivationen ger 1,5 år framåt en minskning av utmattningssymtom och därmed en förbättrad psykisk hälsa OCH att en minskade motivation leder till försämring i både utmattning och depressionssymtom.

Lärdom att dra av detta är att om man arbetar med att höja motivationen hos medarbetare så leder det även till att medarbetarna mår psykisk bättre - dvs du förhindrar stressrelaterad ohälsa.

Du hittar artikeln här

Hur kan jag bedöma risken för funktionsnedsättande ryggbesvär hos mina patienter

I en studie från oss har vi undersökt om man på företagshälsovården kan använda det sk Lintons smärtformulär (ÖMSPQ) för att bedöma risken för nedsatt arbetsförmåga i form av sjukskrivning. Resultaten visar att ÖMSPQ på ett tillförlitligt sätt kan ge en bild av risken för att hamna i sjukskrivning så lång tid som 2 år framåt. Vi tittade också på om andra arbetsrelaterade faktorer ökar möjligheten att bedöma detta. Det enda av alla de faktorer vi prövade som ökade säkerheten i riskbedömningen var socialt stöd på arbetsplatsen. Slutsatsen är att en enkel mätningen med ÖMPSQ är en bra hjälp till att tidigt identifiera de individer med smärta som behöver både fysisk och psykiska insatser, sk multimodal insats. En viktig insats är att hjälpa individen att överkomma ev rädsla för smärtan och för att röra sig och att snabbt koppla in närmsta chef för att initiera åtgärder för att möjliggöra för individen att fortsätta arbeta trots smärtan. Företagshälsor har en unik möjlighet i detta att arbeta tidigt och nära arbetsplatsen - så utnyttja den!
Den första riktlinjen från Företagshälsans Riktlinjegrupp handlar om ländryggsbesvär och släpps den 16 december. Riktlinjen samlar ihop och beskriver utredning och insatser utifrån den forskning och evidens som finns idag. Vi planerar ett seminarium den 16 dec vid 14-tiden i Stockholm - så boka av den tiden så är du först på plan att få tillgång till riktlinjen. Mer info om seminariet kommer länge fram!

Här finner du vår artikel

Vad kostar alkoholrehab ......

Alkoholproblem kan leda till ökad ohälsa och frånvaro bland anställda, risk för olyckor och arbetsrelaterade skador, vilket medför ökade kostnader för arbetsgivare och individ. Det finns stöd för att relativt okomplicerade behandlingsprogram kan genomföras av till exempel företagshälsovård. Utifrån denna kunskap har 15-metoden för kort alkoholbehand­ling utvecklats.
Snart kommer en första rapport där vi kartlagt kostnader för olika program för alkoholrehabilitering. De olika behandlingsalternativ är öppenvårdsprogram som idag erbjuds till medarbetare med alkoholproblem. Utöver kostnaderna för själva behandlingen har vi utifrån ett arbetsgivarperspektiv även tagit hänsyn till kostnaden för utebliven arbetstid i samband med alkoholbehandlingen.

Arbetsplatsen avgörande för långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa

En ny avhandling från en av mina doktorander, nyblivna doktorn Anna Bryngelson (grattis igen Anna!) visar att insatser på arbetsplatsen är avgörande för att minska sjukfrånvaron. Avhandling visar även att risken för ohälsa och sjukfrånvaro ökar när man genomför stora personalneddragningar i verksamheten. I dessa tider med ökande sjukfrånvaro för just psykisk ohälsa ger denna avhandling ett viktigt bidrag.
Länk till avhandlingen

Första riktlinjen för metoder för Företagshälsovården snart ute.

Efter ett års arbete är vi snart redo att lansera den första riktlinjen från gruppen.  Riktlinjen beräknas gå ut på remiss till bla yrkesföreningarna inom FHV i början av november. Den 16 dec kl 14.00 presenteras riktlinjen vid ett seminarium. Närmare information om seminariet kommer under hösten.  Riktlinjearbetet för ländryggbesvär baseras framförallt på systematiska genomgångar av evidensläget och publicerade guidelines från Sverige och internationellt. 

Kompetenscentrum får nya forskningsmedel!

AFA Försäkring har beviljat oss 6 miljoner kronor för det fortsatta arbetet med att utveckla strategier för kunskaps- och kvalitetsutveckling i företagshälsovården för att öka spridning och användning av kostnadseffektiva metoder för hälsoarbete inom Företagshälsovården. Modellen bygger på samverkan mellan akademin, företagshälsovården och arbetsgivar-/arbetstagarparter. I modellen ingår den sen tidigare startade  Företagshälsans riktlinjegrupp - för implementering av evidensbaserade metoder - som arbetar med riktlinjearbete enligt internationell förbild.

Forskningsledare är jag som tillsammans med professor Jörgen Eklund beviljades anslaget.

Läs mer om på AFA Försäkring

Nya forskningsmedel för att utveckla analysmodeller för mätning av ekonomisk nytta av insatser för arbetshälsa!

Åter i sadeln efter semestern. Det känns bra att vara tillbaka. Mycket har hänt sen senast bl. a har vi fått stora anslag. Vi arbetar som ni vet hårt med att utveckla analyser för den ekonomiska uppföljningen av insatser. Vi har riktat in oss på mätningar av produktivitet och produktionsbortfall för att fånga detta ur ett arbetsplatsperspektiv. Detta har lett till att vi nu fått 4 miljoner kronor från AFA Försäkring för att fortsätta detta arbete. Forskningsledare är Malin Lohela Karlsson.
Läs mer på AFA Försäkring

Kan man få diabetes av skiftarbete?

Var i förmiddags på ett intressant seminarium på AFA försäkring om diabetes och arbete. En ny systematisk kunskapsöversikt där man gått igenom det vetenskapliga kunskapsläget om just detta. Slutsatsen är att det finns stöd (måttliga evidens) för att skiftarbete ökar risken för att utveckla diabetes. I rapporten belyser man även hur det fungerar att arbeta skift när man har diabetes. Implikationer för företagshälsovården är att utveckla rutiner för att stödja personer med diabetes att lära sig att sköta sin diabetes i relation till arbetets krav (skift, variationer i fysisk ansträngning). Ett tips för utom att stödja genom att utbilda personen med diabetes är att också genomföra kontinuerlig monitorering av blodsocker under dagenunder de olika förhållanden som arbetet innebär via små smidiga tekniska mätinstrument. Rapporten finns att ladda ned på www.amm.se/aoh  
För utom det så vill jag tipsa om AFA Försäkringars seminarier som har inriktning arbete och hälsa - de är oftast mycket bra och mycket informativa. Du hittar dem på deras hemsida www.afaforsakring.se

Stressmedicin och prinsessor....

Sitter just nu på tåget på väg till möte med Stressmedicin i Göteborg. Kronprinsessan med familj sitter i samma vagn så vi har en liten prinsessa tultandes i gången.
Stressmedicin är en enhet inom västra götalandsregionens  FHV. Vi är sju forskare från oss som ser fram emot att höra mer om deras verksamhet och om hur de arbetar med att integrera forskning och klinik. Vi hoppas finna gemensamma intressen och vägar för att bygga upp ett samarbete inom det viktiga området stress i arbetet.

Vad kännetecknar chefer med effektivt arbete för säkra och hälsosamma arbetsplatser?

I en expert analys från European Agency for Safety and Health om Ledarskap och ett effektivt hälso- och säkerhetsarbete (systematiskt arbetsmiljöarbete ,SAM) på arbetsplatsen undersöker de frågan. I rapporten sammanfattar man vad som kännetecknar chefer som har ett bra SAM-arbete för säkra och hälsosamma arbetsplatser. Sjutton rekommendationer ges utifrån sammanställning av kunskapen från forskning och fallstudier varav några förefaller enligt mina erfarenheter särskilt avgörande. Som chef bör du

·        Ta tydligt ansvar för hälso- och säkerhetsarbetet

·        Vara tydlig uppåt till högsta ledning att detta är en prioriterad fråga

·        Vara tydlig utåt till medarbetare att högsta ledning prioriterar hälso- och säkerhetsarbete

·        Vara ett gott exempel i detta

·        Involvera medarbetarna aktivt

·        Ha ett öppet kommunikativt klimat i dessa frågor, både ”top down” och ”bottom up”

·        Genomför systematiska kartläggning av arbetsmiljö och hälsa inkluderande analys och åtgärd

·        Tillse att resurser finns

·        Belöna och uppmärksamma säkerhetsbeteenden

Läs mer i rapporten   Hämta rapporten här

Går det att förebygga ryggbesvär....

I en ny studie från vår enhet kan vi visa att både medicinsk yoga och funktionell träning på gym är effektiva för att förbättra arbetsförmågan hos personer med ryggbesvär. Avsikten med studien var att undersöka  om handledarledd träning under 6 veckor är en effektiv insats för att förebygga funktionsnedsättande ryggbesvär. Deltagarna i studien var individer med ryggbesvär som inte varit sjukskrivna för besvären. Resultaten visar att den mest kostnadseffektiva insatsen är medicinsk yoga. Att endast ge råd och uppmuntra aktivitet som vi vanligtvis gör i klinisk  praxis är inte effektiv. Läs mer i rapporten
Att förebygga funktionsnedsättande ryggbesvär

Hälsoundersökningar - att vara eller inte vara.....

Igår hade vi ett möte om forskningsläget rörande hälsoundersökningar. Wim Grooten, forskare vid karolinska institutet som bedriver studier inom området sedan några år tillbaka var inbjuden till ledningsgruppen för vårt forskningsprogram #Metoder för företagshälsovården. Utifrån de internationella kunskapsgenomgångar som genomförts så kan man konstatera att #hälsoundersökningar utan uppföljande insatser inte är effektivt. Dessutom för att nå effekter på hälsa och levnadsvanor är det viktigt att de insatser som sätts in är i möjligaste mån evidensbaserade insatser. Vi kommer nu tillsammans att sammanfatta kunskapsläget med rekommendationer om vad man utifrån det bör göra idag. Vi räknar med att publicera detta innan sommaren.

Screening av ryggbesvär - prognostiskt enkelt instrument

Nu finns ett nytt svensk screeninginstrument  för att identifiera negativa prognostiska faktorer vid ryggbesvär. Det är en översättning av det engelska STarT Back Screening questionnaire och bygger på de evidens som finns i guidelines rörande ryggbesvär. Instrumentet består endast av några få frågor och är enkelt att använda. Det finns i ett stort antal språkversioner och används internationellt. Det är nu testat för validitet av Carola Betten i en masteruppsats. Vi använder den förnärvande också i en stor ryggstudie i Skåne "Work Up" som leds av Doc Birgitta Grahn. Kan starkt rekommendera formuläret för användning inom FHV.
I länken nedan kommer ni till den internationella sidan för STarT Back där den svenska versionen ligger. För att få rapporten är C Bettens mail cabe0036@student.umu.se

Screeningformulär STarT Back

Vad händer egentligen bakom den stängda dörren i undersökningsrummet

En ny intressant artikel om mötet mellan patient och läkare och länken mellan attityder och vad du som läkare egentligen gör. Författarna utgick ifrån de evidensbaserade guidelines som finns rörande ryggbesvär och undersökte primärvårdsläkares attityd/kunskap om psykosociala faktorers betydelse vid uppkomst och behandling av ryggbesvär samt deras kliniska beteende vid möte med patienten. Sammafattningsvis visar resultaten att majoritet av läkarna var orienterade i betydelsen av psykosociala faktorer men få applicerade kunskapen rent praktiskt i det kliniska arbetet. Största fokus låg på biomekaniska faktorer och med en överanvändning av radiologiska metoder . Artiklen visar på svårigheterna att kliniskt tillämpa de kunskaper man har speciellt när det inte finns praktiska stöd för att göra det.

till artikeln

Akademisk företagshälsa

Vi kommer under våren att bjuda in till att vara en partner i kompetenscentrum för företagshälsovård.  De företagshälsor som blir partners kommer att få benämningen akademisk företagshälsa. Det kommer att innebära en kvalitetsstämpel i och men att man som FHV arbetar i nära anslutning till forskning och utbildning och att man arbetar med  metoder som bevisats effektiva. I förlängningen kommer det att innebära att man också åtar sig att använda de riktlinjer som kommer ut från implementeringsgruppen. Vi hållet fortfarande på att funderar kring detta så vi tar gärna emot feedback på detta. Är du intresserad av att vara partner maila mig på
irene.jensen@ki.se

Implementeringens svåra konst

Åter från en mycket bra konferens om implementeringsforskning och evidensbaserad praktik i Linköping Nordisk konferens implementering och evidensbaserad praktik. Det är mycket roligt att se hur intresset växer för detta område att föra ut vetenskap och hur man bäst gör det. Vi hade flera uppmärksammade presentationer bl a om vår implementeringsgrupp och utvärderingen av den. Vi passade även på att berätta om AHA-metoden, en metod för systematiskt arbetsmiljöarbete för hälsa, livsstil och psykosocial arbetsmiljö som vi snart lanserar för tillämpning via FHV.  I morgon är det dags för implementeringsgruppen igen och då startar vi arbetet med att ta fram riktlinjer för hur man utreder och behandlar ryggbesvär. Läs mer om implementeringsgruppen på Implementeringsgruppen för FHV metoder

Motivation för arbetsgivare och anställda att arbeta med hälsopromotion

Det har kommit två nya sammanställningar från EU om hälsopromotion. Sammanfattningen av kunskapsläget är enligt rapporterna att hälsopromotion är efffektivt för att förbättra hälsa och sjukfrånvaro. Författarna betonar att hälsopromotion inte endast är individuella insatser för livsstilsförbättring utan det innefattar även insatser på organisations och arbetsplatsnivå. Huvudslutsatserna i rapporten för att motivera för och lyckas bra med hälsopromotion är att både arbetsgsgivaren och de anställda är med från början i planering och beslut om insatser, insastser bör ske på både individ och organisationsnivå, hälsopromotion måste inledas med en kartläggning av hälsa och arbetsmiljö för att sen följas av skräddarsydda insatser både på grupp och individnivå.
Gå till rapporterna

Årets första stormöte inom kompetenscentrum för företagshälsovård

God fortsättning på året! Igår hade vi stormöte inom Kompetenscentrum för företagshälsovården. Det var mycket givande med många spännande och nyttiga projekt. Studier inom belastningsergonomi, psykosocial arbetsmiljö, ledarskap, sömn, smärta, stress mm. Läs mer om projekten på vår hemsida www.fhvforskning.se