Vi vet att kultur främjar hälsa och läkning men vad vet vi om kulturarbetares egen arbetsmiljö

Kära vänner, befinner mig nu på Svenska Institutet i Rom för att under 2 månader arbeta med att kartlägga kunskapsläget om kulturarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. De finns inte synliga i offentlig statistik, det finns mkt lite studerat, få branschspecifika företagshälsovårder (ni FHV som har kulturarbetare som kunder hör gärna av er till mig) etc etc.
Det kommer mer och mer forskning om hur läkande kulturupplevelser är för människor med ohälsa men i detta får vi inte glömma att det är någon som utför kulturen att uppleva - bildkonsten, teatern, skulpturen, musiken, de framgrävda arkeologiska underverken.........
Hur har de det .. musiker som blir allergiska mot sina instrument, skådespelare och operasångare som täcker sig med smink och bär tunga konserverade kostymer som behandats med både det ena och andra för att hålla, konkurrensen, nattarbete och därmed följande livssilsproblematik, arkeologer på tunga utgrävningar i mark med gömda risker (kemikalier, bakterier mm)...ja det finns mycket att fundera över och undersöka vidare. Det är fantastiskt spännande och jag behöver all den input jag kan få från er med kunskaper inom området. Kontakta mig antingen via bloggens kommentarer eller via min mail irene.jensen@ki.se

Vill du arbete hos oss - nu har du som är nydisputerad chansen!

Ny tjänst ute där personen skall arbete med vår fortsatta uppföljning av rehabiliteringsgarantin - vad kännetecknar framgångsrika rehab team. Se annonsen via länken nedan. Välkommen med ansökan

post doc tjänst

Att ha eller inte ha - arbetsförmåga

Arbetsförmåga är ett begrepp som ständigt är på tapeten. Den skall kunna "mätas och vägas". Men tänk om det är så att hur vi än försöker få fram METODEN att fånga detta svåra så lyckas vi inte. Arbetsförmåga är beroende av så många olika faktorer inte minst av hur varje individ reagerar på dessa faktorer. I en rykande färsk artikel om arbetsförmåga, från bla en av våra medarbetare Charlotte Wåhlin, närmar sig författarna detta område. Artikeln beskriver teoretiska perspektiv på arbetsförmåga och ger även en översikt över faktorer som vetenskapligt har visat sig ha betydelse för arbetsförmåga. I en uppföljande artikel kommer man att beskriva mer konkret metoder för att bedöma arbetsförmåga.

Nås på följande länk:

Svensk artikel om arbetsförmåga

Då är det dags igen...

Hej alla. Nu är jag åter efter semestern och arbetet börjar igen. Mycket roligt händer i höst. Vår nystartade implementeringsgrupp fortsätter att formera hur vi skall arbeta tillsammans. Praktiker från ett flertal företagshälsor finns representerade. Glädjande besked om finansiering kom i Juni. Vi fick 1 miljon kronor från FAS för att täcka resekostnader och till viss del lönebortfall för de som så modigt tagit sig an utmaning att formera något alldeles nytt för svensk FHV. Det finns en del internationell forskning om hur man kan arbeta på detta sätt som vi säkert kan ha nytta av.

Vi skall även starta upp projektet med att hitta bra sätt att mäta produktivitet. Vi startar projektet där vi jämför egen skattad prestation med faktisk objektivt mätt prestation. Där har vi påbörjat samarbete med Feelgood.

Fortsatt utvärdering av den nationella rehabiliteringsgarantin där vi fått uppdraget att titta på vad som utmärker framgångsrika team. Där söker vi en post doc - annonsen går ut under nästa vecka. Välkommen med ansökningar!

Rapport om effektiva tidiga insatser för ryggbesvär kommer i höst. Vi har jämfört yoga, funktionell träning och endast råd om träning. Projektet har genomförts i samarbete med Previa, Feelgood, Friskis och Svettis samt Institutet för medicinsk yoga.

Ytterligare rapport i höst är den om effektiva insatser för livsstilsförändringar via FHV - framförallt fysisk aktivitet och kost.

Det var några av de saker som händer här. Välkomna tillbaka från semestern!

Åtgärder på arbetsplatsen vid långtidssjukskrivning

Intressant att se i Försäkringskassans rapport om vilka insatser från arbetsgivare som är mest vanliga  vid långtidssjukskrivning. Vanligast är att man tar hjälp av företagshälsovården - vissa skulle uttrycka det som att man lämpar över problemet... :-) 
Men sen kommer det intressanta att några av de mest vanliga insatserna som arbetsgivare använder är de insatser som också visat sig ha evidens för god effekt för återgång i arbete i den internationella litteraturen (se tex min sammanfattning i rapporten Inkluderande arbetsliv).
Rapporten från FK hämtar du här   Rapporten

Företagshälsovårdens arbete med att upptäcka och åtgärda riskbruk av alkohol

Riddargatan 1, Stockholm har tillsammans med oss och Sveriges Företagshälsor fått medel från regeringen för att stödja företagshälsovårdens arbete med alkoholscreening och tidig insats. Dessutom ska metoderna för tidigt behandlingsstöd utvecklas och företagshälsovården kompetensutvecklas. Det ska också utarbetas material som vänder sig till arbetslivet/arbetsgivare som stöd för tidigt arbete inom missbruksområdet.
En 2-dagarsutbildning i metoder för behandling av beroende för företagshälsovården ges i Stockholm och Göteborg under hösten. läs mer här

Forskningsbaserad kunskap om implementeringen

Vi har tillsammans med socialstyrelsen utarbetat en skrift för att ge tips och underlätta vid förändringsarbete

Förändringsarbete tar ofta lång tid, kostar mycket och misslyckas ofta. Men genom att använda forskningsbaserad kunskap om implementering mångdubblas chanserna att lyckas. I broschyren presenteras aktuell vetenskaplig kunskap om hur nya metoder kan spridas och implementeras effektivt.

Om implementering

Att mäta risker för långvarig funktionsnedsättande smärta

Nu finns "Lintons smärtformulär" (ÖMPSQ) som det populärt kallas i webbbaserat format med automatisk poängberäkning att tillgå på vårt kompetenscenters hemsida www.fhvforskning.se. (se direktlänk nedan)

Formuläret är utvecklat främst i syfte att identifiera personer som har en ökad risk att utveckla långvariga värkbesvär och sjukskrivning pga. psykosociala faktorer. Frågeformuläret är framtaget för att mäta psykosociala varningssignaler (”gula flaggor”) kring smärtproblematiken.

Formuläret utgör ett bra diskussionsunderlag vid utredningen av patienten, både avseende resurser och problemområden. ÖMPSQ är vetenskapligt testat och studier visar att det kan användas vid screening av risk för sjukfrånvaro pga. ryggbesvär.

Formuläret har fått stor spridning och används internationellt inom såväl forskning som kliniskt arbete. ÖMPSQ är framtaget av Professor Steven Linton med kollegor.

Den elektronisk version av formuläret med automatisk poängberäkning har även utarbetats och prövats av Enheten för interventions- och implementeringsforskning vid Karolinska Institutet. Detta kan användas direkt i klinisk verksamhet.

Örebro smärtformulär webbaserad med poängberäkning

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär i övre rörelseapparaten och nacke

Har ni sett den rapport från SBU som kom i mars om arbetsrelaterade riskfaktorer för nack-axelbesvär, skuldra armar-armbåge (se länk längst ned)? Där slår man bl a fast att höga krav och låg kontroll över det egna arbetet är en riskfaktor för framtida nackbesvär. Man påvisar också att belastning via ex långvarigt arbete med datormus ger besvär i axel och armar. Forskning från vår grupp visar att arbetsrelaterade riskfaktorer för framtida sjukfrånvaro för nack/ryggbesvär är repetetivt arbete och få postiva utmaningar i arbetet. Gå in och läs mer på länkarna nedan

http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Arbetets-betydelse-for-uppkomst-av-besvar-och-sjukdomar-Nacken-och-ovre-rorelseapparaten/


Riskfaktorer för sjukfrånvaro pga nack/ryggbesvär

Sambandet mellan arbetsmiljö, hälsa och produktion

Ny rapport från oss som ges ut av IFAU, där vi gått igenom det samlade internationella kunskapsläget om hälsan och arbetsmiljöns påverkan på produktionen. Det vetenskapliga underlaget för detta är tyvärr fortfarande tunt men viss evidens finns för att det finns ett samband. Parollen "mer forskning behövs" är verkligen giltig här! Ett mycket viktigt kunskapsområde. Vi håller just nu på med att försöka få fram bra mått på produktion i form av prestationsmått som är direktrelaterade till faktiskt produktion oberoende av vad man producerar - spännande projekt där vi inleder en samverkan med bla Feelgood. Se länken nedan för rapporten

Sambandet mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer, anställdas hälsa och organisationers produktion

Från nyhet till vardagsnytta

Haft ett första möte med den nya implementeringsgrupp som vi bildat tillsammans med Sveriges företagshälsovårder och praktiker inom företagshälsovård. Mötet var spännande där vi diskuterade förväntningar, möjligheter, målsättning mm. Gruppen är pionjär då det inte finns något liknande inom något annat område vad vi känner till.

Uppdraget i gruppen är att ta fram underlag som stärker och möjliggör implementering av nya vetenskapligt kvalitetssäkrade metoder inom FHV. Identifiera hinder och facilitatorer– såväl organisatoriska som individuella. Behov av anpassningar för olika typer av verksamheter, kompetensbehov, resurser, organisatoriskt stöd etc. etc. – helt enkelt upprätta implementeringsplaner utifrån deras praktiska kunnande inom verksamheterna. Underlaget som utarbetas görs tillgängligt och nedladdningsbart fritt för alla via nätet och tanken är att resp. forskare tillsammans med gruppen genomför åtminstone ett seminarium om resp. metod och implementeringsstrategi.

Det finns en bra skrift om hur man implementerar; för ut och använder ny kunskap i vardagens arbete - se länken nedan

Från nyhet till vardagsnytta

Sambandet mellan fysisk aktivitet och depression

Det har kommit en ny bra studie som har lyckats påvisa det tidigare antagna dubbla sambandet mellan depression och fysisk aktivitet.  Resultaten visar att regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för framtida ångest och depression. Resultaten är glädjande och kan ge ytterligare motivation för den svåraktiverade men samtidigt visade också resultaten att depression och ångest ökar risken för att man inte är fysisk aktiv. Studien är en sk longitudinell studie där man följer individer över tid i detta fall 8 år framåt.  Det här säger oss dels att fysisk aktivitet förebygger mental ohälsa OCH att det är viktigt att ge extra stöd till människor med symtom på depression eller ångest i att förändra sitt beteende för fysisk aktivitet . Läs mer via länken nedan

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22623145

Stressrelaterad ohälsa och arbetsmiljö

Ny intressant rapport från AV om arbetsmiljöns betydelse för stressrelaterad ohälsa (hjärt-kärlsjukdom)
http://www.av.se/pressrum/pressmeddelanden/2012/37440.aspx

Vi är själva i uppstartskedet av en studie där vi vill testa metoder på arbetsplatsen  för att förebygga stressrelaterad ohälsa. Inte det "gamla vanliga"  individinsatser med stresshantering o dyl utan på organisationsnivå. Första målgruppen är landsting och vård där man precis som författarna påvisar i den nya rapporten har en hög andel med denna problematik. Vi har i dagsläget tre företagshälsovårder som är intresserade av att medverka i studien -  Gävledalahälsan, Landstingshälsan i Örebro samt Feelgood. Kenneth Malm, beteendevetare är den som håller i metoden vi kommer att pröva. Informations- coh uppstartsmöte den 8 juni. Skall bli otroligt spännande! Vår nya post dok Charlotte Wåhlin kommer att vara projektledare och tillsammans med vår nya doktorand Bozana Johansson genomföra detta projekt.

Vad gör man inom multimodal rehabilitering

Idag publicerar vi manualen för arbetslivsinriktad multimodal rehabilitering för rygg och nackbesvär. Manualen bygger på den insats vi utvecklat och forskat på sedan 1985. Mycket vetenskap och publikationer finns. Vi är också glada för att vi med alla dessa studier bidragit till det internationella evidensläget om insatser för ryggbesvär. Manualen är uppbyggd med fokus på att hjälpa patienten tillbaka till arbete och därmed att få ett fungerande arbetsliv.
Manualen och dess bilagor med stödmaterial i rehabiliteringen är helt fri att kopiera och använda. Vi är tacksamma för alla typer av feedback och vi är också tacksamma för info om och hur  du använder den. Manualen finns inom kort (under dagen) att ladda ned på www.fhvforskning.se

Kompetensutveckling vs verksamhetsutveckling.....

Det slår mig om och om igen detta med hur svårt det är att få chefer och arbetsgivare att inte bara inse hur viktigt det är med kompetensutveckling för att verksamheten skall kunna leverera högkvalitativa produkter och värden utan också verkligen uppmuntra och bekosta!  Inom verksamheter som arbetar mot debiterbar tid som många FHV och när det dagliga arbetet dessutom är otroligt bundet av tider inbokade av klienter så är det ibland närmast ett skällsord att prata om tid för kompetensutveckling och uppdatering. Hur skall vi få till en högkvalitativ FHV om praktikerna varken har organisatoriska möjligheter eller stöd för kompetensutveckling och uppdatering?

I arbetet med människors hälsa är det så otroligt viktigt att vi verkligen vet vad det är vi gör inte bara från erfarenhetsbasera kunskap utan från vetenskapligt säkrade metoder. Det är människor vi arbetar med och deras framtida arbetsförmåga och försörjningsförmåga. Som praktiker tycker man sig många gånger se och veta när en metod fungerar, man tror på det man gör,  men det förekommer att när evidensen granskas så visar det sig att metoder som används tom  kan ge negativa effekter såsom ex vila vid ryggbesvär.