Att arbeta enligt bästa tillgängliga kunskap

Vi har i en ny rapport  undersökt användningen av evidensbaserad praktik (EBP)  inom företagshälsan. Det är en uppföljning av enkäten som gjordes 2011. De viktigaste resultaten är :

•  att FHV anställdas kompetensen och vilja att arbeta enligt EBP har ökat sen 2011
• att stödet från ledning och organisationen för att arbeta enligt EBP har minskat samtidigt som ledningen uppger att
• det är den enskilde antsälldes skyldighet att hålla sig uppdaterad, dvs ledningen ser det som ett individuellt åtagande för den enskilde anställde och inte som att det behövs ett organisatoriskit stöd sk lärande organisationer.

Du kan läsa mer och ladda ned rapporten på EBP inom FHV


Evidensbaserad praktik handlar om att i sin dagliga verksamhet använda sig av bästa tillgängliga kunskap från forskningen parat med egna erfarenheterna och kompetens utifrån förutsättningar och förväntningar från aktuell klient/patient/arbetsplats. Evidensbaserad praktik handlar alltså inte om att vetenskapen skall peka med hela handen och säga exakt så här skall ni alltid göra i alla sammanhang i alla situationer.
Det är viktig att förstå detta när man idag pratar om vikten av att arbeta evidensbaserat och enligt evidensbaserad praktik. Jag möter då och då reaktionen som antyder att det fortfarande finns ett missförstånd kring vad evidensbaserad praktik (EBP) är. Det jag exempelvis kan få höra är " ja evidens är väl bra men det funkar inte att tillämpa i vår verksamhet - vi arbetar med bra metoder ändå" eller " forskarna kan inte komma in och styra hur vi skall jobba - de kan inte hur det går till inom verksamheten" etc etc...
Jag ser det som ett viktigt gemensamt arbete där vi från vetenskapen och verksamheter tillsammans kan arbeta mot att stärka kvaliteten och därmed effekterna av FHvs arbete med att stödja arbetsgivare i att ha ett effektivt arbete med arbetshälsa och arbetsmiljö.

Ekonomer sökes!

Nu påbörjas arbetet med att sätta igång den ekonomiska analysgrupp som ska arbeta fram ekonomiska underlag till de riktlinjer som lanseras från Företagshälsans riktlinjegrupp. För detta söker vi hälsoekonomer och controllers verksamma inom FHV, HR-ansvariga för arbetsmiljö- och hälsoarbete samt ekonomer verksamma inom företag och offentlig sektor som kan vara med och bidra. ordförande i gruppen är Malin Lohela Karlsson. Ytterligare information hittar du via länken fhvforskning.se .

 Ett antal personer har redan anmält sitt intresse men vi söker fortfarande personer med bakgrund inom HR samt ekonomer verksamma inom företag och offentlig sektor.

 Sprid gärna informationen vidare i era nätverk!

 

Är du intresserad skicka in en anmälan till hanna.bonnevier@ki.se

Hälsokontroller och psykisk ohälsa.....

Boka in den 14 september 2015 - då lanserar vi de två kommande riktlinjerna från företagshälsans riktlinjegrupp. De handlar om:
Förebygga och åtgärda psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Hälsoundersökningar

Seminariet kommer att hållas i Stockholm och vara en heldag. På förmiddagen är programmet riktat till alla intressenter som vill informera sig om detta. Eftermiddagen är upplagd som praktisk vägledning i hur man arbetar och för in riktlinjen i den egna verksamheten.
Mer information och anmälan kommer innan sommaren. Håll utkik på vår hemsidan www.fhvforskning.se och vårt nyhetsbrev som du kan anmäla dig till på hemsidan.

Arbetsplatsnära insatser viktigast för återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Ny rapport från oss om åtgärder via FHV för psykisk ohälsa som ger oss yttelrigare underlag för de kommande nationella riktlinjerna för företagshälsan om hur man förebygger och åtgärdar  psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

Problemlösningsfokuserade terapier via företagshälsovården innehållande arbetsplatsnära insatser underlättar återgång i arbete bland personer sjukskrivna för psykisk ohälsa. Detta visar resultaten från en kartläggning av nationell och internationell forskning av insatser genomförda via FHV för att minska psykisk ohälsa bland anställda.

− För att underlätta arbetsåtergång behöver insatsen vara nära kopplad till arbetsplatsen och hänsyn tas till de arbetsmiljöfaktorer som visat sig ha betydelse för psykisk ohälsa, säger Gunnar Bergström, docent vid Karolinska Institutet och ansvarig för kartläggningen.

Den systematiska kartläggningen, visar att personer sjukskrivna för psykisk ohälsa som genomgår problemlösningsterapi, vilket ofta ingår i kognitiv beteendeterapi (KBT), ökar chansen för återgång i arbete ett år efter insatsen.

Kartläggningen visar vidare att det vetenskapliga underlaget om förebyggande insatser via FHV är otillräckligt. Dock ger den internationella forskningen stöd för att insatser via arbetsplatsen kan förebygga psykisk ohälsa och sjukfrånvaro.

Resultaten från kartläggningen visar att det inte fanns något tydligt samband mellan arbetsåtergång och omfattning av psykiska symtom bland de anställda. Minskning av psykiska symtom ledde inte automatiskt till arbetsåtergång.