Idag träffar vi några av våra partners som medverkar i en
grupp som stödjer oss med att prioritera vilka nationella riktlinjer som behövs
för att stödja bra åtgärder på arbetsplatser. Att ha nära samarbete med
partners är så viktigt i den typ av forskning vi bedriver.
Arbetshälsoforskningen handlar om att ta fram kunskap om risker såväl som
effektiva metoder för att förebygga och åtgärda dessa risker.
Arbetshälsoforskningen bidrar med underlag för att skapa goda, produktiva
arbetsplatser. För att kunna göra detta behövs goda kunskaper om
arbetsförhållandena ute i verksamheter och vi forskare är därmed beroende av
att få input och kunskap från fältet. Min forskargrupp är inriktad på forskning
om effektiva metoder för att förebygga eller åtgärda aktuella och relevanta
problem på arbetsplatser. Partnermedverkan är viktigt i allt från att identifiera
problem, redan innan de blir till skadestatistik på arbetsmiljöverket och
Försäkringskassan, till att medverka i hur man kan utforma insatser som
faktiskt kan fungera i den dagliga verksamheten.
Både internationellt och nationell har forskningsorganisationer
och råd insett vikten och nyttan med partnermedverkan eller ”brukar”medverkan –
på engelska ”practice based research”. Det publiceras även fler och fler
studier som visar på nyttan så vikten av detta är klar. Det finns dock en hel del utmaningar för både
forskare och praktiker med att få till ett väl fungerande samarbete som inte
bara är en traditionell referensgrupp med envägskommunikation. Att lära sig att
kommunicera och förstå varandra är den första utmaningen – alla grupper har
sina ”fikonspråk” och föreställningar om ”den andra”. Andra utmaningar utifrån ett
forskarperspektiv är att partnermedverkan är mer tidskrävande och ”krånglig” än
forskning bestående av enbart forskare som avskilt studerar verkligheten. Detta
gör det även mer kostnadskrävande då resurser måste läggas på mer tid för
möten, kunskapsinhämtande och förankring samt på kommunikation. Utifrån
partnerperspektivet är utmaningarna likartade med resurser för tid men också
att förankra och förändra ute i pågående verksamheter för att få studier att
fungera.
Trots de utmaningar och svårigheter som finns är
partnermedverkan väl värt då det ger mer vinster än problem, inte minst genom
att det stödjer spridning genom att gapet mellan forskningsresultat och
användning minskar. Det gör dessutom forskningen mer intressant och arbetet
roligt då det är givande att få möta människor från många olika typer av
verksamheter och också se hur mycket nytta forskning som kommer till användning
faktiskt gör.
För att utveckla en väl fungerande forskning med
partnermedverkan behöver forskningsråden kunna ge högra bidrag och bidrag för
infrastrukturstöd. Vi har i vår verksamhet kunnat se en kostnadsökning om ca 40
% under åren då vi utvecklat partnermedverkan där kostnader för utvecklad
kommunikation och stöd står för den största delen. Så i framtiden hoppas vi på
att förståelsen för vilka förutsättningar som krävs och insikten om nyttan med
partnermedverkan ökar i inte bara hos forskningsråden utan i samhället i stort.
Vi har i min grupp så långt inriktat oss på att utveckla
samarbete med tre olika partners – företagshälsan, arbetsgivarparter samt
arbetstagarparter. Vårt mål är utveckla
det till att även inkludera arbetsgivare, bransch/yrkesorganisationer mm i
syfte att komma ännu närmare praktiken. Representerar du någon av dessa grupper och är
du intresserad av att deltaga i partnerskapet – hör av dig!
Ser fram emot mötet idag då vi skall komma fram till vilka nya riktlinjer vi skall arbeta fram!
Kommande lanseringar fnner du här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar