Åtgärder på arbetsplatsen vid långtidssjukskrivning

Intressant att se i Försäkringskassans rapport om vilka insatser från arbetsgivare som är mest vanliga  vid långtidssjukskrivning. Vanligast är att man tar hjälp av företagshälsovården - vissa skulle uttrycka det som att man lämpar över problemet... :-) 
Men sen kommer det intressanta att några av de mest vanliga insatserna som arbetsgivare använder är de insatser som också visat sig ha evidens för god effekt för återgång i arbete i den internationella litteraturen (se tex min sammanfattning i rapporten Inkluderande arbetsliv).
Rapporten från FK hämtar du här   Rapporten

Företagshälsovårdens arbete med att upptäcka och åtgärda riskbruk av alkohol

Riddargatan 1, Stockholm har tillsammans med oss och Sveriges Företagshälsor fått medel från regeringen för att stödja företagshälsovårdens arbete med alkoholscreening och tidig insats. Dessutom ska metoderna för tidigt behandlingsstöd utvecklas och företagshälsovården kompetensutvecklas. Det ska också utarbetas material som vänder sig till arbetslivet/arbetsgivare som stöd för tidigt arbete inom missbruksområdet.
En 2-dagarsutbildning i metoder för behandling av beroende för företagshälsovården ges i Stockholm och Göteborg under hösten. läs mer här

Forskningsbaserad kunskap om implementeringen

Vi har tillsammans med socialstyrelsen utarbetat en skrift för att ge tips och underlätta vid förändringsarbete

Förändringsarbete tar ofta lång tid, kostar mycket och misslyckas ofta. Men genom att använda forskningsbaserad kunskap om implementering mångdubblas chanserna att lyckas. I broschyren presenteras aktuell vetenskaplig kunskap om hur nya metoder kan spridas och implementeras effektivt.

Om implementering

Att mäta risker för långvarig funktionsnedsättande smärta

Nu finns "Lintons smärtformulär" (ÖMPSQ) som det populärt kallas i webbbaserat format med automatisk poängberäkning att tillgå på vårt kompetenscenters hemsida www.fhvforskning.se. (se direktlänk nedan)

Formuläret är utvecklat främst i syfte att identifiera personer som har en ökad risk att utveckla långvariga värkbesvär och sjukskrivning pga. psykosociala faktorer. Frågeformuläret är framtaget för att mäta psykosociala varningssignaler (”gula flaggor”) kring smärtproblematiken.

Formuläret utgör ett bra diskussionsunderlag vid utredningen av patienten, både avseende resurser och problemområden. ÖMPSQ är vetenskapligt testat och studier visar att det kan användas vid screening av risk för sjukfrånvaro pga. ryggbesvär.

Formuläret har fått stor spridning och används internationellt inom såväl forskning som kliniskt arbete. ÖMPSQ är framtaget av Professor Steven Linton med kollegor.

Den elektronisk version av formuläret med automatisk poängberäkning har även utarbetats och prövats av Enheten för interventions- och implementeringsforskning vid Karolinska Institutet. Detta kan användas direkt i klinisk verksamhet.

Örebro smärtformulär webbaserad med poängberäkning

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär i övre rörelseapparaten och nacke

Har ni sett den rapport från SBU som kom i mars om arbetsrelaterade riskfaktorer för nack-axelbesvär, skuldra armar-armbåge (se länk längst ned)? Där slår man bl a fast att höga krav och låg kontroll över det egna arbetet är en riskfaktor för framtida nackbesvär. Man påvisar också att belastning via ex långvarigt arbete med datormus ger besvär i axel och armar. Forskning från vår grupp visar att arbetsrelaterade riskfaktorer för framtida sjukfrånvaro för nack/ryggbesvär är repetetivt arbete och få postiva utmaningar i arbetet. Gå in och läs mer på länkarna nedan

http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Arbetets-betydelse-for-uppkomst-av-besvar-och-sjukdomar-Nacken-och-ovre-rorelseapparaten/


Riskfaktorer för sjukfrånvaro pga nack/ryggbesvär

Sambandet mellan arbetsmiljö, hälsa och produktion

Ny rapport från oss som ges ut av IFAU, där vi gått igenom det samlade internationella kunskapsläget om hälsan och arbetsmiljöns påverkan på produktionen. Det vetenskapliga underlaget för detta är tyvärr fortfarande tunt men viss evidens finns för att det finns ett samband. Parollen "mer forskning behövs" är verkligen giltig här! Ett mycket viktigt kunskapsområde. Vi håller just nu på med att försöka få fram bra mått på produktion i form av prestationsmått som är direktrelaterade till faktiskt produktion oberoende av vad man producerar - spännande projekt där vi inleder en samverkan med bla Feelgood. Se länken nedan för rapporten

Sambandet mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer, anställdas hälsa och organisationers produktion

Från nyhet till vardagsnytta

Haft ett första möte med den nya implementeringsgrupp som vi bildat tillsammans med Sveriges företagshälsovårder och praktiker inom företagshälsovård. Mötet var spännande där vi diskuterade förväntningar, möjligheter, målsättning mm. Gruppen är pionjär då det inte finns något liknande inom något annat område vad vi känner till.

Uppdraget i gruppen är att ta fram underlag som stärker och möjliggör implementering av nya vetenskapligt kvalitetssäkrade metoder inom FHV. Identifiera hinder och facilitatorer– såväl organisatoriska som individuella. Behov av anpassningar för olika typer av verksamheter, kompetensbehov, resurser, organisatoriskt stöd etc. etc. – helt enkelt upprätta implementeringsplaner utifrån deras praktiska kunnande inom verksamheterna. Underlaget som utarbetas görs tillgängligt och nedladdningsbart fritt för alla via nätet och tanken är att resp. forskare tillsammans med gruppen genomför åtminstone ett seminarium om resp. metod och implementeringsstrategi.

Det finns en bra skrift om hur man implementerar; för ut och använder ny kunskap i vardagens arbete - se länken nedan

Från nyhet till vardagsnytta

Sambandet mellan fysisk aktivitet och depression

Det har kommit en ny bra studie som har lyckats påvisa det tidigare antagna dubbla sambandet mellan depression och fysisk aktivitet.  Resultaten visar att regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för framtida ångest och depression. Resultaten är glädjande och kan ge ytterligare motivation för den svåraktiverade men samtidigt visade också resultaten att depression och ångest ökar risken för att man inte är fysisk aktiv. Studien är en sk longitudinell studie där man följer individer över tid i detta fall 8 år framåt.  Det här säger oss dels att fysisk aktivitet förebygger mental ohälsa OCH att det är viktigt att ge extra stöd till människor med symtom på depression eller ångest i att förändra sitt beteende för fysisk aktivitet . Läs mer via länken nedan

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22623145