Man kan fråga sig om arbetsgivaren skall ”lägga sig i” medarbetares levnadsvanor – vad har det med arbetet att göra………

I själva verket så har det i högsta grad med arbetsförmåga att göra. Studier visar att flertalet dåliga levnadsvanor sätter ner arbetsförmågan, ökar risken för olyckor och därmed påverkar företagets produktivitet.  

Tidningen Arbetarskydd har intervjuade mig i senaste numret om arbetsgivares friskvårdssatsningar och effekterna av detta Arbetarskydd .  En av de stora produkterna som köps av företagshälsovården och andra leverantörer är s.k. hälsoundersökningar som kan erbjudas till samtliga anställda eller utvalda grupper. Det som avses är oftast en undersökning av levnadsvanor ibland kombinerat med några prover relaterade till levnadsvanor t.ex. kolesterolvärden och syreupptagningsförmåga. Hälsoundersökningar skall inte blandas ihop med lagstadgade hälsoundersökningar s.k. medicinska kontrollerna för vissa yrken och exponeringar. Dessa är reglerade i arbetsmiljöverkets föreskrifter och regler  Arbetsmiljöverket.
Om du som arbetsgivare investerar i att stödja medarbetares goda levnadsvanor så vinner du inte bara friskare och mer välmående medarbetare utan också en bra avkastning på investeringen.  Men den goda avkastningen kan du endast uppnå om själva hälsoundersökningen kombineras med åtgärder för att stödja förändring av levnadsvanor. Vi har tagit fram en hjälp för att räkna på investeringar i hälsoundersökningar som är fritt att använda  arbetshälsoekonomiskt analysverktyg.

Prata med Sam

Satt på tunnelbanan på väg till arbetet och kom på att jag måste berätta om ”att prata med Sam” ett nytt forskningsprojekt som vi håller på att rigga. Sam är en chat-bot som skall utvecklas i projektet med syfte att hjälpa arbetsgivare att skapa säkra och produktiva verksamheter – helt enkelt lyfta arbetet med hälsa och säkerhet till nya höjder!  Det är ett såå spännande projekt och vi ser fram emot att så småningom få en ny digital kollega som använder sin AI och som vi kan lära upp precis som vi lär upp våra andra mänskliga studenter.

Vi söker nu efter ett snille med erfarenhet av att arbete med AI som kan hjälpa oss att projektleda den delen. Du kan vara ingenjör, utvecklare eller annat passande, det viktiga är att du är innovativ, kan arbeta agilt och tänka tvärvetenskapligt. 

Studier visar att den övervägande orsaken till att verksamheter investerar i hälsa och säkerhet är att skydda de anställda från att bli sjuka/skadade och förstås uppfylla lagkraven [1, 2] men av betydelse är också att investeringen ger avkastning i form av ökad produktivitet och lönsamhet.  Forskning visar också att ett det påverkar verksamheters produktivitet och lönsamhet, det finns t.o.m. studier som visar att det har ett samband med marknadsvärdet [3-6]. Det är alltså avgörande för såväl privata företag som verksamheter inom offentlig sektor att lyfta in det i verksamhetens strategiska utvecklingsplaner. I tidning Arbetarskydd har de skrivit om detta i senaste numret

Min forskning bedrivs alltid i samarbete med partners som har intresse inom området och som representerar mottagarna av forskningsresultaten. Så också i detta fall. Att skapa chat-botar, speciellt när inom områden som Sam skall arbeta inom, är det superviktigt att svaren hen ger verkligen är baserade på evidens, annars riskerar vi att Sam inte bara ger fel råd utan även påverkar verksamheter på ett negativt sätt.  Det är just därför måste det här projektet utvecklas i samverkan mellan forskare och användare. Är du intresserad av projektet så finns det olika sätt att medverka som partner. Du kan dela med dig av dina erfarenheter, du kan vara delaktig och bidra med inkind resurser eller donationer. Alla former är värdefulla!

Är du intresserad hör av dig!

 

Referenser

1.                 Martinsson, C., et al., What incentives influence when employers make their decisions about engaging in occupational health and safety interventions at the workplace? A qualitative study among employers. BMC Public Health, 2016. 16.

2.                 Marlo, K. and S. Serxner, Beyond ROI: Building employee health & wellness value of investment. 2015, OPTUM: MN, USA.

3.                 Grossmeier, J., et al., Linking Workplace Health Promotion Best Practices and Organizational Financial Performance Tracking Market Performance of Companies With Highest Scores on the HERO Scorecard. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 2016. 58(1): p. 16-23.

4.                 Kwak, L., et al., Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg – Ett komplement till Riktlinjen för hälsoundersökningar på arbetsplatsen. En sammanställning från Arbetshälsoekonomiska analysgruppen. 2018, Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet: Stockholm.

5.                 Jensen, I., et al., Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg – Ett komplement till Riktlinjen för ryggbesvär på arbetsplatsen. En sammanställning från Arbetshälsoekonomiska analysgruppen  2018.  Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet,.

6.                 Lohela Karlsson, M., et al., Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg – Ett komplement till Riktlinjen för psykisk ohälsa på arbetsplatsen. En sammanställning från Arbetshälsoekonomiska analysgruppen.  2016, Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet.