Solen skiner över oss just nu.....

Det är så roligt att kunna berätta om några nya spännande projekt som vi fått beviljat medel för från FORTE. Det första är ett projekt som Lotta Nyberg är huvudsökande för som handlar om unga i arbetslivet. Det syftar till att undersöka, utifrån ett genusperspektiv, vad unga kvinnor och män samt deras arbetsgivare anser vara orsaken till ungas sjukskrivning för psykisk ohälsa, om det finns faktorer som hade kunnat förhindra sjukskrivningen, samt vilka hinder och resurser de ser i relation till arbetsåtergång. Vi letar nu efter en duktig forskare med intresse för arbetshälsa och genus som kan hjälpa oss i detta projekt. Läs platsannonsen här

Det andra projektet där Lydia Kwak är huvudsökande handlar om den lärarflykten. Där vill vi undersöka orsaker till att man väljer att sluta eller stanna inom yrket Projektet heter ”Should I stay or should I go”: En studie om lärares motivation att stanna kvar på sin arbetsplats. Vi kommer även här att behöva nya krafter som hjälper oss med detta projekt. Annons kommer inom kort.

Slutligen, det tredje projektet där Elisabeth Björk Brämberg är huvudsökande, handlar om rehabilitering inom primärvården för personer med psykisk ohälsa. Där vill vi undersöka om problemlösningsbaserade samtal med inriktning på arbetet är kostnadseffektiv och förenlig med etiska värden. Metod är den metodik som har mest evidens just nu internationellt för att förebygga långvarig sjukskrivning för psykisk ohälsa.  Även här kommer annons inom kort. 

En liten uppdatering  om projektet Prata med Sam är att Helsingborgs kommun kommit in som samarbetspartner. Vi hälsar dem varmt välkomna!. Den 11 december träffas vi alla partners för första gången - det skall bli spännande! Vi har fått en del uppmärksamhet redan bla i en artikel i arbetarskydd.

I övrigt kämpar jag på med min egen rehabilitering efter att ha brutit fotleden under en vandring i skogen. Att uppleva vården och rehabilitering från ett annat perspektiv, inifrån som patient, har varit mycket intressant och till vissa delar skrämmande - men det skall jag berätta mer om vid ett annat tillfälle.   

Prata med Sam - igen - och om vikten av åtgärder på arbetsplatsen för att undvika sjukfrånvaro

Är fantastiskt glad över alla partners som gått med i projektet! Samarbetspartners som är viktiga för genomförandet , spridning och förvaltning av projektets resultat. Dessa är: SKL, Sunt arbetsliv, Region Västerbotten, Mynak, Arbetsmiljöverket, Certico AB, Branschföreningen Sveriges företagshälsor, Hello Ebbot samt Sinch. Dessutom medverkar Johan Boye, KTH som forskar inom AI området. Vi är också mycket glada över att projektet stöds av AI Innovation Sweden. Ansökan om forskningsbidrag är nu inskickad så nu håller vi tummarna!

Prata med Sam handlar som sagt om att stödja ett effektivt arbetsmiljöarbete ute verksamheter. Som ett brev på posten kommer också mer och mer stöd från vetenskapligt håll om vikten att inkludera arbetsplatsen och åtgärder på arbetsplatsen för att undvika sjukfrånvaron för både rörelseapparatens (nacke/rygg) besvär och vanlig psykisk ohälsa. Det finns stöd för att investeringar i att förebygga sjukfrånvaron både främjar hälsa och arbetsförmåga men också att det är kostnadseffektivt ur ett arbetsgivarperspektiv. I en vetenskaplig sammanställning av evidensen som kom förra året ges underlag för vad som bör göras men även vad som bör undvikas.

vetenskaplig sammanställning om betydelsen av arbetsplatsåtgärder

Hur skall chat-boten Sam lära sig allt han måste kunna ....

Oj oj vad tiden springer iväg. De här veckorna har jag spenderat på att möta olika intressenter av projektet ”Prata med Sam”. Tack alla för så intressanta, positiva diskussioner! 

Sam och jag har också träffat utvecklarna till en annan chat bot Hello ebbot  för att diskutera hur vi skulle kunna arbeta tillsammans med att utveckla Sam.  Sam behöver vara riktigt bra på svenska språket för att ordentligt kunna förstå vad ”folk” frågor honom om, och det är något som Ebbots utvecklare nischat in sig på i deras verktyg för att bygga chat bot. Vi kommer att behöva många som ställer frågor till Sam för att utveckla hens kompetens,så vi behöver chefer, skyddsombud och andra proffs inom arbetshälsa som tycker det är spännande att delta i att utveckla en chat bot. Jag återkommer om detta när det börjar bli dags att förbereda för Sams kompetensträning. 

Förutom arbetet med Sam så är vi på enheten mycket stolta över en av våra kollegor i forskargruppen, Andreas Eklund, som fått ett prestigefyllt för excellent forskning  the scott haldeman prize for outstanding research .  

Man kan fråga sig om arbetsgivaren skall ”lägga sig i” medarbetares levnadsvanor – vad har det med arbetet att göra………

I själva verket så har det i högsta grad med arbetsförmåga att göra. Studier visar att flertalet dåliga levnadsvanor sätter ner arbetsförmågan, ökar risken för olyckor och därmed påverkar företagets produktivitet.  

Tidningen Arbetarskydd har intervjuade mig i senaste numret om arbetsgivares friskvårdssatsningar och effekterna av detta Arbetarskydd .  En av de stora produkterna som köps av företagshälsovården och andra leverantörer är s.k. hälsoundersökningar som kan erbjudas till samtliga anställda eller utvalda grupper. Det som avses är oftast en undersökning av levnadsvanor ibland kombinerat med några prover relaterade till levnadsvanor t.ex. kolesterolvärden och syreupptagningsförmåga. Hälsoundersökningar skall inte blandas ihop med lagstadgade hälsoundersökningar s.k. medicinska kontrollerna för vissa yrken och exponeringar. Dessa är reglerade i arbetsmiljöverkets föreskrifter och regler  Arbetsmiljöverket.
Om du som arbetsgivare investerar i att stödja medarbetares goda levnadsvanor så vinner du inte bara friskare och mer välmående medarbetare utan också en bra avkastning på investeringen.  Men den goda avkastningen kan du endast uppnå om själva hälsoundersökningen kombineras med åtgärder för att stödja förändring av levnadsvanor. Vi har tagit fram en hjälp för att räkna på investeringar i hälsoundersökningar som är fritt att använda  arbetshälsoekonomiskt analysverktyg.

Prata med Sam

Satt på tunnelbanan på väg till arbetet och kom på att jag måste berätta om ”att prata med Sam” ett nytt forskningsprojekt som vi håller på att rigga. Sam är en chat-bot som skall utvecklas i projektet med syfte att hjälpa arbetsgivare att skapa säkra och produktiva verksamheter – helt enkelt lyfta arbetet med hälsa och säkerhet till nya höjder!  Det är ett såå spännande projekt och vi ser fram emot att så småningom få en ny digital kollega som använder sin AI och som vi kan lära upp precis som vi lär upp våra andra mänskliga studenter.

Vi söker nu efter ett snille med erfarenhet av att arbete med AI som kan hjälpa oss att projektleda den delen. Du kan vara ingenjör, utvecklare eller annat passande, det viktiga är att du är innovativ, kan arbeta agilt och tänka tvärvetenskapligt. 

Studier visar att den övervägande orsaken till att verksamheter investerar i hälsa och säkerhet är att skydda de anställda från att bli sjuka/skadade och förstås uppfylla lagkraven [1, 2] men av betydelse är också att investeringen ger avkastning i form av ökad produktivitet och lönsamhet.  Forskning visar också att ett det påverkar verksamheters produktivitet och lönsamhet, det finns t.o.m. studier som visar att det har ett samband med marknadsvärdet [3-6]. Det är alltså avgörande för såväl privata företag som verksamheter inom offentlig sektor att lyfta in det i verksamhetens strategiska utvecklingsplaner. I tidning Arbetarskydd har de skrivit om detta i senaste numret

Min forskning bedrivs alltid i samarbete med partners som har intresse inom området och som representerar mottagarna av forskningsresultaten. Så också i detta fall. Att skapa chat-botar, speciellt när inom områden som Sam skall arbeta inom, är det superviktigt att svaren hen ger verkligen är baserade på evidens, annars riskerar vi att Sam inte bara ger fel råd utan även påverkar verksamheter på ett negativt sätt.  Det är just därför måste det här projektet utvecklas i samverkan mellan forskare och användare. Är du intresserad av projektet så finns det olika sätt att medverka som partner. Du kan dela med dig av dina erfarenheter, du kan vara delaktig och bidra med inkind resurser eller donationer. Alla former är värdefulla!

Är du intresserad hör av dig!

 

Referenser

1.                 Martinsson, C., et al., What incentives influence when employers make their decisions about engaging in occupational health and safety interventions at the workplace? A qualitative study among employers. BMC Public Health, 2016. 16.

2.                 Marlo, K. and S. Serxner, Beyond ROI: Building employee health & wellness value of investment. 2015, OPTUM: MN, USA.

3.                 Grossmeier, J., et al., Linking Workplace Health Promotion Best Practices and Organizational Financial Performance Tracking Market Performance of Companies With Highest Scores on the HERO Scorecard. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 2016. 58(1): p. 16-23.

4.                 Kwak, L., et al., Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg – Ett komplement till Riktlinjen för hälsoundersökningar på arbetsplatsen. En sammanställning från Arbetshälsoekonomiska analysgruppen. 2018, Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet: Stockholm.

5.                 Jensen, I., et al., Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg – Ett komplement till Riktlinjen för ryggbesvär på arbetsplatsen. En sammanställning från Arbetshälsoekonomiska analysgruppen  2018.  Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet,.

6.                 Lohela Karlsson, M., et al., Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg – Ett komplement till Riktlinjen för psykisk ohälsa på arbetsplatsen. En sammanställning från Arbetshälsoekonomiska analysgruppen.  2016, Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet.