Det finns i dagsläget två nya systematiska sammanställningar om nyttan med hälsoundersökningar. Resultaten från dessa visar att evidensen är svaga för att denna typ av screening verkligen gör någon nytta. Viss evidens fanns för om hälsoundersökningen verkligen följdes av strukturerade insatser för att åtgärda de problem som framkommit dvs inte bara hälsorådgivning. Likartade resultat har vi från vår stora studie "AHA-studien" som du enklast kan läsa mer om på "www.aha-metoden.se". En hälsoundersökning som bygger på identifikation av risker grundat på vetenskapligt testade screeningmetoder är ett första steg till att motivera människor till förändring. Om detta inte följs av vetenskapligt kvalitetssäkrande metoder för beteendeförändring så ger screning i sig ringa effekt. Om däremot det leder till insatser för beteendeförändring och åtgärd så ger det betydande hälsovinster för den anställde och därmed även produktivitetsvinster för arbetsgivaren. Bygger man också ut det till att innefatta kartläggning av arbetsmiljön så att riskprofil ges för kombinationen individuell hälsa och arbetsmiljö så uppnår man de stora förbättringarna för både den anställde och arbetsgivaren. Läs som sagt mer på hemsidan ovan. Länkarna till artiklarna får du här:
http://onlinelibrary.wiley.com/o/cochrane/clsysrev/articles/CD008881/frame.html
http://www.ajpmonline.org/article/S0749-3797(09)00752-1/abstract
