Kan man få diabetes av skiftarbete?

Var i förmiddags på ett intressant seminarium på AFA försäkring om diabetes och arbete. En ny systematisk kunskapsöversikt där man gått igenom det vetenskapliga kunskapsläget om just detta. Slutsatsen är att det finns stöd (måttliga evidens) för att skiftarbete ökar risken för att utveckla diabetes. I rapporten belyser man även hur det fungerar att arbeta skift när man har diabetes. Implikationer för företagshälsovården är att utveckla rutiner för att stödja personer med diabetes att lära sig att sköta sin diabetes i relation till arbetets krav (skift, variationer i fysisk ansträngning). Ett tips för utom att stödja genom att utbilda personen med diabetes är att också genomföra kontinuerlig monitorering av blodsocker under dagenunder de olika förhållanden som arbetet innebär via små smidiga tekniska mätinstrument. Rapporten finns att ladda ned på www.amm.se/aoh  
För utom det så vill jag tipsa om AFA Försäkringars seminarier som har inriktning arbete och hälsa - de är oftast mycket bra och mycket informativa. Du hittar dem på deras hemsida www.afaforsakring.se

Stressmedicin och prinsessor....

Sitter just nu på tåget på väg till möte med Stressmedicin i Göteborg. Kronprinsessan med familj sitter i samma vagn så vi har en liten prinsessa tultandes i gången.
Stressmedicin är en enhet inom västra götalandsregionens  FHV. Vi är sju forskare från oss som ser fram emot att höra mer om deras verksamhet och om hur de arbetar med att integrera forskning och klinik. Vi hoppas finna gemensamma intressen och vägar för att bygga upp ett samarbete inom det viktiga området stress i arbetet.

Vad kännetecknar chefer med effektivt arbete för säkra och hälsosamma arbetsplatser?

I en expert analys från European Agency for Safety and Health om Ledarskap och ett effektivt hälso- och säkerhetsarbete (systematiskt arbetsmiljöarbete ,SAM) på arbetsplatsen undersöker de frågan. I rapporten sammanfattar man vad som kännetecknar chefer som har ett bra SAM-arbete för säkra och hälsosamma arbetsplatser. Sjutton rekommendationer ges utifrån sammanställning av kunskapen från forskning och fallstudier varav några förefaller enligt mina erfarenheter särskilt avgörande. Som chef bör du

·        Ta tydligt ansvar för hälso- och säkerhetsarbetet

·        Vara tydlig uppåt till högsta ledning att detta är en prioriterad fråga

·        Vara tydlig utåt till medarbetare att högsta ledning prioriterar hälso- och säkerhetsarbete

·        Vara ett gott exempel i detta

·        Involvera medarbetarna aktivt

·        Ha ett öppet kommunikativt klimat i dessa frågor, både ”top down” och ”bottom up”

·        Genomför systematiska kartläggning av arbetsmiljö och hälsa inkluderande analys och åtgärd

·        Tillse att resurser finns

·        Belöna och uppmärksamma säkerhetsbeteenden

Läs mer i rapporten   Hämta rapporten här

Går det att förebygga ryggbesvär....

I en ny studie från vår enhet kan vi visa att både medicinsk yoga och funktionell träning på gym är effektiva för att förbättra arbetsförmågan hos personer med ryggbesvär. Avsikten med studien var att undersöka  om handledarledd träning under 6 veckor är en effektiv insats för att förebygga funktionsnedsättande ryggbesvär. Deltagarna i studien var individer med ryggbesvär som inte varit sjukskrivna för besvären. Resultaten visar att den mest kostnadseffektiva insatsen är medicinsk yoga. Att endast ge råd och uppmuntra aktivitet som vi vanligtvis gör i klinisk  praxis är inte effektiv. Läs mer i rapporten
Att förebygga funktionsnedsättande ryggbesvär

Hälsoundersökningar - att vara eller inte vara.....

Igår hade vi ett möte om forskningsläget rörande hälsoundersökningar. Wim Grooten, forskare vid karolinska institutet som bedriver studier inom området sedan några år tillbaka var inbjuden till ledningsgruppen för vårt forskningsprogram #Metoder för företagshälsovården. Utifrån de internationella kunskapsgenomgångar som genomförts så kan man konstatera att #hälsoundersökningar utan uppföljande insatser inte är effektivt. Dessutom för att nå effekter på hälsa och levnadsvanor är det viktigt att de insatser som sätts in är i möjligaste mån evidensbaserade insatser. Vi kommer nu tillsammans att sammanfatta kunskapsläget med rekommendationer om vad man utifrån det bör göra idag. Vi räknar med att publicera detta innan sommaren.

Screening av ryggbesvär - prognostiskt enkelt instrument

Nu finns ett nytt svensk screeninginstrument  för att identifiera negativa prognostiska faktorer vid ryggbesvär. Det är en översättning av det engelska STarT Back Screening questionnaire och bygger på de evidens som finns i guidelines rörande ryggbesvär. Instrumentet består endast av några få frågor och är enkelt att använda. Det finns i ett stort antal språkversioner och används internationellt. Det är nu testat för validitet av Carola Betten i en masteruppsats. Vi använder den förnärvande också i en stor ryggstudie i Skåne "Work Up" som leds av Doc Birgitta Grahn. Kan starkt rekommendera formuläret för användning inom FHV.
I länken nedan kommer ni till den internationella sidan för STarT Back där den svenska versionen ligger. För att få rapporten är C Bettens mail cabe0036@student.umu.se

Screeningformulär STarT Back

Vad händer egentligen bakom den stängda dörren i undersökningsrummet

En ny intressant artikel om mötet mellan patient och läkare och länken mellan attityder och vad du som läkare egentligen gör. Författarna utgick ifrån de evidensbaserade guidelines som finns rörande ryggbesvär och undersökte primärvårdsläkares attityd/kunskap om psykosociala faktorers betydelse vid uppkomst och behandling av ryggbesvär samt deras kliniska beteende vid möte med patienten. Sammafattningsvis visar resultaten att majoritet av läkarna var orienterade i betydelsen av psykosociala faktorer men få applicerade kunskapen rent praktiskt i det kliniska arbetet. Största fokus låg på biomekaniska faktorer och med en överanvändning av radiologiska metoder . Artiklen visar på svårigheterna att kliniskt tillämpa de kunskaper man har speciellt när det inte finns praktiska stöd för att göra det.

till artikeln

Akademisk företagshälsa

Vi kommer under våren att bjuda in till att vara en partner i kompetenscentrum för företagshälsovård.  De företagshälsor som blir partners kommer att få benämningen akademisk företagshälsa. Det kommer att innebära en kvalitetsstämpel i och men att man som FHV arbetar i nära anslutning till forskning och utbildning och att man arbetar med  metoder som bevisats effektiva. I förlängningen kommer det att innebära att man också åtar sig att använda de riktlinjer som kommer ut från implementeringsgruppen. Vi hållet fortfarande på att funderar kring detta så vi tar gärna emot feedback på detta. Är du intresserad av att vara partner maila mig på
irene.jensen@ki.se

Implementeringens svåra konst

Åter från en mycket bra konferens om implementeringsforskning och evidensbaserad praktik i Linköping Nordisk konferens implementering och evidensbaserad praktik. Det är mycket roligt att se hur intresset växer för detta område att föra ut vetenskap och hur man bäst gör det. Vi hade flera uppmärksammade presentationer bl a om vår implementeringsgrupp och utvärderingen av den. Vi passade även på att berätta om AHA-metoden, en metod för systematiskt arbetsmiljöarbete för hälsa, livsstil och psykosocial arbetsmiljö som vi snart lanserar för tillämpning via FHV.  I morgon är det dags för implementeringsgruppen igen och då startar vi arbetet med att ta fram riktlinjer för hur man utreder och behandlar ryggbesvär. Läs mer om implementeringsgruppen på Implementeringsgruppen för FHV metoder

Motivation för arbetsgivare och anställda att arbeta med hälsopromotion

Det har kommit två nya sammanställningar från EU om hälsopromotion. Sammanfattningen av kunskapsläget är enligt rapporterna att hälsopromotion är efffektivt för att förbättra hälsa och sjukfrånvaro. Författarna betonar att hälsopromotion inte endast är individuella insatser för livsstilsförbättring utan det innefattar även insatser på organisations och arbetsplatsnivå. Huvudslutsatserna i rapporten för att motivera för och lyckas bra med hälsopromotion är att både arbetsgsgivaren och de anställda är med från början i planering och beslut om insatser, insastser bör ske på både individ och organisationsnivå, hälsopromotion måste inledas med en kartläggning av hälsa och arbetsmiljö för att sen följas av skräddarsydda insatser både på grupp och individnivå.
Gå till rapporterna

Årets första stormöte inom kompetenscentrum för företagshälsovård

God fortsättning på året! Igår hade vi stormöte inom Kompetenscentrum för företagshälsovården. Det var mycket givande med många spännande och nyttiga projekt. Studier inom belastningsergonomi, psykosocial arbetsmiljö, ledarskap, sömn, smärta, stress mm. Läs mer om projekten på vår hemsida www.fhvforskning.se

God Jul och Gott Nytt år önskar jag er alla!

Evidensbaserad utredning och behandling för ryggbesvär

Vårt senaste möte i implementeringsgruppen handlade om ryggbesvär. Planen är att ta fram ett underlag för hur man enligt evidensen utreder och behandlar ryggbesvär och hur man kan implementera detta inom FHV. Ett antal internationella och svenska sammanställningar finns av den vetenskapliga evidensen för insatser SBU smärta    SBU uppdatering smärta. Det finns nu en också en Cochrane rapport om diagnostiska test för diskbråck diagnostiska test review som sammanfattningsvis visar att de flesta kliniska test som används är  skakiga om de används enskilt men kombinerade test där flera används tillsammans ger ett säkrare underlag.  Vi ser fram emot att någon gång under våren kunna presentera de första "riktlinjerna" från gruppen. Jag kan också tipsa om att på kompetenscentrats hemsida finns att fritt laddas ned det sk "Lintons smärtformulär, Gula flaggor" i elektronisk version där poäng räknas fram automatiskt ÖMPSQ . Formuläret är till för att kartlägga de psykosocial riskfaktorer som bör uppmärksammas vid utredning av ryggbesvär.

Jag önskar er alla en God Jul och Gott nytt år!

Hur för man ut nya metoder effektivt-implementeringsforskning

Besök på Högskolan i Gävle igår där det pågår mycket spännande forskning och utveckling kring området arbetshälsa. Jag föreläste om vikten av att satsa mer på interventions- och implementeringsforskning för att få fram effektiva kvalitetssäkrade metoder och för att få kunskap om hur man effektivt får ut dem till användning. Först då kan vi verkligen bidra till en positiv utveckling av arbetshälsa. Knut Sundell och kollegor på Socialstyrelsen har gjort en intressant sammanställning över fördelningen av avhandlingar som handlade om interventionsforskning i relation till totala antalet producerade avhandlingar (se bilden nedan). Där framgår det med stor tydlighet var fokus har legat och ligger i forskningen.

Långtidssjukskrivna för psykiska besvär

I en ny artikel publicerar Anna Bryngleson, doktorand hos oss, en stor undersökning om utvecklingen av sjukfrånvaro mellan åren 1999 till 2002 för personer långtidssjukskrivna för psykiska besvär. Resultaten visar att fyra år senare var fortfarande 45% sjukskrivna och 18% hade under dessa år fått förtidspension. Resultaten visade också att individer som fått arbetsplatsinriktad rehabilitering eller bytt arbete hade mindre risk för att bli förtidspensionerade än de som fått andra typer av behandlingar. Studien är en sk kohort studie där man endast följt individer utan att ha kontroll på vem som fått vilka insatser men resultaten stödjer andra studier om vilka behandlingar som är effektiva för psykiska besvär.
Stora förändringar har skett med vårt sjukförsäkringssystem sedan 2002 men trots detta är det fortfarande så att psykiska besvär är en av de vanligast orsakerna till sjukfrånvaro.

Länk till artikeln