Effekter av hälsoundersökningar och riktlinjer för insatser mot psykisk ohälsa

Nu är jag sen en tid tillbaka i sadeln igen efter en härlig semester. Det vi står inför nu är uppstarten av nya riktlinjegruppens arbete med att utarbeta nationella riktlinjer för hur man utformar effektiva hälsoundersökningar och insatser på arbetet mot psykisk ohälsa. Den 8 september träffas vi för uppstart. Vi fick fantastiskt många intresseanmälningar för att delta i arbetet så tyvärr kunde inte alla som ville få plats. Det stora intresset gladde oss dock mycket! I oktober släpper vi vår rapport där vi gjort en sammanställning över den vetenskapliga evidensen för att genomföra hälsoundersökningar. Vi har i den sökt efter studier som utvärderat effekterna med hälsoundersökning som kombineras med insatser. Vi har haft fantastisk hjälp med sammanställningen från Manzur Kader, sjukgymnast och doktorand vid Lunds universitet och Wim Grooten forskare vid Karolinska institutet och välkänd för sin forskning om hälsoundersökningar. Vi släpper resultaten vid ett seminarium vid Gilla jobbet konventet http://gillajobbet.se/

Mycket roligt och intressant kommer att hända under höst terminen så håll utkik på min blogg så får ni nyheter rykande färska

Svårt att återgå i arbete efter lång sjukfrånvaro

Personer med lång sjukfrånvaro har svårare att komma tillbaka till arbetet efter genomförd rehabilitering. Andra faktorer som påverkar återgång till arbete är rehabiliteringspersonalens inställning samt arbetsplatsrelaterade insatser. Detta är resultat från en ny rapport där vi utvärderat rehabiliteringsgarantin. Denna gång har vi gjort en djupdykning i rehabiliteringsteamens arbete för att se vad som kännetecknar framgångsrika team.  Positivt är att vi i enlighet med SKLs rapporter ser att landstingen lyckats öka tillgången på insatser för psykisk ohälsa och för multimodala insatser för ryggbesvär. Det som vi dock kunde se är att kompetensen hos de som ger psykoterapi visserligen uppfyller grundkraven i garantin (steg 1) där man av någon anledning släppt på legitimationskraven i denna yrkesgrupp. Vi fann att majoriteten inte är legitimerade psykoterapeuter samt att en stor andel inte har någon längre erfarenhet av KBT terapi och slutligen en hög andel hade dessutom tidigare arbetat med annan terapiinriktning. Detta sammantaget ger en bild av att kompetenskravet inom rehabiliteringsgarantin bör stärkas mot att terapeuterna åtminstone skall vara färdigutbildade dvs inneha en legitimation antigen som leg psykoterapeut alt leg psykolog. Den ökande andel människor som drabbas av psykisk ohälsa behöver bästa möjliga hjälp för att kunna återfå hälsa och arbetsförmåga. Läs mer i rapporten som du hittar vi länken 

till raporten

Ta chansen att först få tillgång till den nyaste kunskapen! Anmäl dig till att deltaga företagshälsans riktlinjegrupp.

Vi söker nu nya medlemmar som kan vara med oss "gamla" som utarbetat den första riktlinjen. Nu skall vi ta tag i två riktlinjer så vi behöver flera som är med i arbetet.  Vårt uppdrag blir att utforma en riktlinjer för Hälsokontroller och en för Psykisk ohälsa. 
För att bli medlem krävs att du arbetar inom en FHV verksamhet antingen som anställd eller som underleverantör/konsult. Arbetet går till så att vi samlas ca 4 gånger (heldag) per termin i centrala Stockholm. På mötena blandar vi praktiskt arbete med seminarier med inbjudna experter inom det området som är aktuellt för riktlinjen. Du får ersättning för lönebortfall och resor och bjuds förstås på god lunch och trevlig samvaro med kollegor från olika delar av landet och från olika typer av verksamheter. Förra gången vi sökte medlemmar var söktrycket högt - många ville vara med, vilket var fantastisk. Vi fick då göra ett urval av de sökande så att vi vi fick bra spridning inom landet, mellan verksamheter och professioner. så vill ni som verksamhet gärna vara med anmäl flera olika professioner så ökar chansen att få vara med.

Så ta chansen - du kommer garanterat lära dig massor, få tillgång till den absolut senaste kunskapen och du får möjligheten att vara delaktig i att utveckla branschen metoder och kompetens!

Välkommen med din anmälan via länken
kompetenscenter för företagshälsa

Belastningsergonomisk riskbedömning

Idag är jag pratsam men lägger inläggen i två olika för de är båda lika viktiga. Från Uppsala har det kommit en bra sammanställning över belastningsergonomiska metoder för riskbedömning. Rapporten gör inte anspråk på att vara en sk systematisk sammanställning där alla metoder täcks in och värderas utifrån vetenskapliga belägg utan med författarnas egna ord 
"vi har valt att belysa ett antal olika metoder som är vanligt förekommande och som vi bedömt vara relevanta i en ergonoms verktygslåda"
Rapporten ger en bra sammanställning med kort information om metoder och ger dessutom uppgifter om hur och var man hittar metoderna och manualer. Du hittar rapporten här

FHV-mission impossible...?

Som nämnts i fg inlägg så deltog vi vid arbets- och miljömedicinska vårmötet i Uppsala. Det var en intressant konferens och jag kan rekommendera er som arbetar inom företagshälsovård att deltag vid dessa möten då det finns mycket att ta med sig hem för att utveckla sitt eget arbete. Nästa år är mötet i  Stockholm. Ett av inslagen denna gång var ett diskussionsseminarium om FHV-mission (im)possible. Från detta har det nu kommit en bra sammanställning som du hittar via länken FHV-mission impossible. Presentationer från dagarna finner du via denna lank AMM Uppsala

Skomakarens barn.......

Inför en presentation om Framtidens företagshälsovård som jag höll på Arbets- och miljömedicinska vårmötet förra veckan så gick jag igenom hemsidor för bolag inom företagshälsovård. Till min förvåning fann jag inte en enda som på sina hemsidor gjorde "reklam" /informerade om det interna arbetsmiljö- och hälsoarbetet! Det jag kunde finna var ex info om att man certifierats i arbetsmiljöarbete eller att man genomförde regelbundna Nöjd medarbetare etc men ingenting om det strategiska arbetsmiljöarbetet. Detta som man som FHV så starkt för fram och försöker sälja in hos arbetsgivare med argumentet att det skall gynna arbetshälsa och produktivitet! I en bransch som blöder - där man enligt 2012 års statistik får in i genomsnitt 1 miljon/anställd och år, vilket med en genomsnittslön på ca 45 000/mån ger efter lönekostnadspåslag lite drygt 100 000 kr/år och anställd kvar till alla andra kostnader än löner - borde det vara av yttersta vikt att jobba hårt med det interna arbetshälsoarbetet för att öka produktivitet. Kanske görs det, men för trovärdighetens skull borde det även synas tydligt utåt i form av beskrivningar om strategier, typ av insatser, resultaten av dessa, siffror över hur den egna personalen har det med arbetsmiljö och hälsan (sjukfrånvaro, andel med stress etc). Detta skulle förstås helst även kopplas till produktivitetsutvecklingen för att övertyga kunder om att man tror på det man gör och det ger resultat. Det kommer mer och mer från forskningsstudier om att det lönar sig att arbeta både förebyggande och efterhjälpande men om man inte själv jobbar med det trots att man säljer tjänsten– betyder det att man i inte själv är övertygad om att investeringen lönar sig?  Hur kan man då övertyga andra arbetsgivare/kunder om att det lönar sig?

Jag ser fram emot en utveckling mot mer tydlighet och öppenhet i hur och med vilka resultat FHV branschen arbetar med det interna strategiska och förebyggande arbetshälsoarbetet!

Riktlinjer för förebyggande och efterhjälpande åtgärder för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Nu har en prioriteringsgrupp skapats för Företagshälsans riktlinjer. Deltagare i gruppen är arbetstagar- och arbetsgivarparter. Syftet är att stödja riktlinjegruppens arbete genom att ge underlag för prioritering av vilka riktlinjer som är mest "akuta" att ta fram. Resultat av det första mötet för någon vecka sedan är följande prioriteringar- Prio 1: Psykisk ohälsa på arbetsplatsen; riktlinje för stöd i riskidentifiering och åtgärder på organisatorisk- såväl som individnivå . Prio 2: Hälsokontroller/samtal via företagshälsovård; finns någon modell som ger effekt och om så vad gör man. Prio 3: två riktlinjer på delad plats; Bullermätning och ljusergonomi.
Arbetar du inom företagshälsovård och är intresserad av att vara med i att utarbeta riktlinjer hör av dig till mig mail: irene.jensen@ki.se. Inbjudan att anmäla intresse för att medverka kommer att gå ut under april.
Den första framtagna riktlinjen om ländryggsbesvär finner du via länken Riktlinjer för ländryggsbesvär

Chefer med personalansvar vi behöver er!

Upprop från Malin:  Hej vänner! Jag håller just nu på med ett forskningsprojekt där jag behöver hjälp av ett antal mellanchefer (5-50 anställda under sig) för att testa en enkät som vi har tagit fram. I denna del av projektet vill vi att mellanchefer ska skatta hur sjukfrånvaro, sjuknärvaro och arbetsmiljöproblem påverkar olika yrkesgruppers produktion. Enkäten kommer efter att den har testats att ingå i ett större projekt där vi ska ta fram en modell för att räkna på kostnader och effekter av arbetsmiljöinsatser. Jag behöver ca 40 personer som kan testa enkäten. Maila mig (malin.lohela.karlsson@ki.se) om du tillhör målgruppen eller om du kanske känner någon som kan vara aktuell. Själva formuläret kommer vara klart att besvaras under mitten på februari men jag behöver identifiera gruppen inom kort.

Oj vad roligt det var!

Nu har vi haft vårt seminarium med fantastiskt många deltagare. Många bra frågor och reflektioner under och mellan presentationerna. From i morgon kommer alla presentationer ligga ute som åhörarkopior på www.fhvforskning.se under länken Företagshälsans riktlinjegrupp. Nästa steg är för dig som inte hade möjlighet att deltaga i dag att vi spelar in våra presentationer så att man kan få en liten snabb dragning via webben av riktlinjerna. När den inspelningen är klar kommer den också att ligga på samma ställe. I övrigt finns riktlinje och allt tillhörande material tillgängligt att fritt laddas ned på samma ställe på hemsidan. Vår nästa riktlinje kommer att vara om stressrelaterad psykisk ohälsa - arbetar du inom företagshälsovården och är intresserad av att deltaga i kommande riktlinjearbete hör av dig till mig!

Ny satsning på Hälso- och arbetsmiljöekonomi vid enheten

Året har gått fort som vanligt och mycket har hänt. Det senaste är att vi i veckan som gick skrivit in två nya doktorander med inriktning på hälsa- och arbetsmiljöekonomi. Camilla Westlund är socionom och kommer senast från magisterprogrammet för Arbete och hälsa vid KI. Emmanuel Aboagye är hälsoekonom utbildad i Norge. Vi hälsar dem varmt välkomna! Deras studier handlar om att undersöka kostnadseffektivitet I olika förebyggande insatser på arbetsplatsen samt att studera incitament för att investera och engagera sig i förebyggande insatser på arbetet.
 Önskar er alla en God Jul och Gott Nytt år!

Nu är den här …!

Nu finns riktlinjen att ladda ned på kompetenscentrets hemsida  Riktlinjer vid ländryggsbesvär
Vi håller ett seminarium den 16 jan 2014 på World trade center i Stockholm. Seminariet riktar sig till beslutsfattare, tjänsteutvecklare, praktiker och arbetsgivare med intresse för kvalitetssäkrad företagshälsa. Det är kostnadsfritt och du anmäler dig här - anmälan. Först till kvarn gäller då det är ett begränsat antal platser!

Vi kommer även att den 16 januari öppna för ansökan till att bli certifierad som  Akademisk företagshälsa. Syftet med att skapa en certifiering för Akademisk Företagshälsa är att skapa en standardisering och struktur för ett kvalitetssäkrat arbetssätt för företagshälsovården som bygger på evidensbaserad praktik. Det syftar också till att underlätta kunskapsutbytet mellan forskning och praktik inom företagshälsa för att främja och stödja utvecklingen av hälsosamma arbetsplatser.  Certifieringen blir ett sätt att säkerställa att anställda och arbetsgivare nås av det senaste inom vetenskapen och att insatserna som görs blir enhetliga och kostnadseffektiva för att förebygga och åtgärda riskfyllda arbeten och arbetsplatser.

Boka in 16 januari!

Nu börjar det närma sig… Vi lanserar den första riktlinjen från Företaghälsans riktlinjegrupp den 16 december och ger ett underlag till hur ländryggsbesvär skall utredas och åtgärdas enligt de vetenskapliga evidensen. Riktlinjen är utarbetat för att ta tillvara de unika förutsättningar som företagshälsovården har i att arbeta arbetsplatsnära. Den 16 januari 2014 genomförs ett seminarium där en djupare genomgång av riktlinjen görs riktiat till användare av riktlinjen och utvecklingsansvariga på olika FHV företag. Arbetsgivare ansvariga för upphandling av FHV, hälso/arbetsmiljö frågor etc är också välkomna!

Betydelsen av att företagsläkaren tidigt diskuterar hinder för att klara av arbetet

I en alldeles ny artikel från Danmark kan man visa effekten av en enkel insats på företagshälsovården för anställda med ryggbesvär. Grund insatsen bestod av evidensbaserade råd och fysisk aktivitet. Genom att i företagsläkarens undersökning lägga till att även diskutera eventuella hinder för att klara av arbetet med den anställde så minskade man sjukfrånvaron.   Denna studie är ytterligare bevis på hur viktigt det är att tidigt ta upp frågan om arbete  och att göra det på ett konkret sätt genom att adressera vilka hinder den anställde upplever för att klara av arbetet.

Artikeln finner du här

Kan motivationsarbete på arbetsplatsen påverka psykiskt välbefinnande?

Nu är vi inne i ett skede då det "ramlar ut" en massa resultat från studier vi har arbetat med. Nu kommer en ny studie från oss där vi utforskar förhållandet mellan förändringar i arbetsmotivationen och förändringar i psykiskt välbefinnande (utmattning och depression). Studien är utförd inom tillverkningsindustrin där medarbetare och chefer arbetade enligt AHA-metoden. Vi kunde visa att en ökning i arbetsmotivationen ger 1,5 år framåt en minskning av utmattningssymtom och därmed en förbättrad psykisk hälsa OCH att en minskade motivation leder till försämring i både utmattning och depressionssymtom.

Lärdom att dra av detta är att om man arbetar med att höja motivationen hos medarbetare så leder det även till att medarbetarna mår psykisk bättre - dvs du förhindrar stressrelaterad ohälsa.

Du hittar artikeln här

Hur kan jag bedöma risken för funktionsnedsättande ryggbesvär hos mina patienter

I en studie från oss har vi undersökt om man på företagshälsovården kan använda det sk Lintons smärtformulär (ÖMSPQ) för att bedöma risken för nedsatt arbetsförmåga i form av sjukskrivning. Resultaten visar att ÖMSPQ på ett tillförlitligt sätt kan ge en bild av risken för att hamna i sjukskrivning så lång tid som 2 år framåt. Vi tittade också på om andra arbetsrelaterade faktorer ökar möjligheten att bedöma detta. Det enda av alla de faktorer vi prövade som ökade säkerheten i riskbedömningen var socialt stöd på arbetsplatsen. Slutsatsen är att en enkel mätningen med ÖMPSQ är en bra hjälp till att tidigt identifiera de individer med smärta som behöver både fysisk och psykiska insatser, sk multimodal insats. En viktig insats är att hjälpa individen att överkomma ev rädsla för smärtan och för att röra sig och att snabbt koppla in närmsta chef för att initiera åtgärder för att möjliggöra för individen att fortsätta arbeta trots smärtan. Företagshälsor har en unik möjlighet i detta att arbeta tidigt och nära arbetsplatsen - så utnyttja den!
Den första riktlinjen från Företagshälsans Riktlinjegrupp handlar om ländryggsbesvär och släpps den 16 december. Riktlinjen samlar ihop och beskriver utredning och insatser utifrån den forskning och evidens som finns idag. Vi planerar ett seminarium den 16 dec vid 14-tiden i Stockholm - så boka av den tiden så är du först på plan att få tillgång till riktlinjen. Mer info om seminariet kommer länge fram!

Här finner du vår artikel