Vad händer egentligen bakom den stängda dörren i undersökningsrummet

En ny intressant artikel om mötet mellan patient och läkare och länken mellan attityder och vad du som läkare egentligen gör. Författarna utgick ifrån de evidensbaserade guidelines som finns rörande ryggbesvär och undersökte primärvårdsläkares attityd/kunskap om psykosociala faktorers betydelse vid uppkomst och behandling av ryggbesvär samt deras kliniska beteende vid möte med patienten. Sammafattningsvis visar resultaten att majoritet av läkarna var orienterade i betydelsen av psykosociala faktorer men få applicerade kunskapen rent praktiskt i det kliniska arbetet. Största fokus låg på biomekaniska faktorer och med en överanvändning av radiologiska metoder . Artiklen visar på svårigheterna att kliniskt tillämpa de kunskaper man har speciellt när det inte finns praktiska stöd för att göra det.

till artikeln

Akademisk företagshälsa

Vi kommer under våren att bjuda in till att vara en partner i kompetenscentrum för företagshälsovård.  De företagshälsor som blir partners kommer att få benämningen akademisk företagshälsa. Det kommer att innebära en kvalitetsstämpel i och men att man som FHV arbetar i nära anslutning till forskning och utbildning och att man arbetar med  metoder som bevisats effektiva. I förlängningen kommer det att innebära att man också åtar sig att använda de riktlinjer som kommer ut från implementeringsgruppen. Vi hållet fortfarande på att funderar kring detta så vi tar gärna emot feedback på detta. Är du intresserad av att vara partner maila mig på
irene.jensen@ki.se

Implementeringens svåra konst

Åter från en mycket bra konferens om implementeringsforskning och evidensbaserad praktik i Linköping Nordisk konferens implementering och evidensbaserad praktik. Det är mycket roligt att se hur intresset växer för detta område att föra ut vetenskap och hur man bäst gör det. Vi hade flera uppmärksammade presentationer bl a om vår implementeringsgrupp och utvärderingen av den. Vi passade även på att berätta om AHA-metoden, en metod för systematiskt arbetsmiljöarbete för hälsa, livsstil och psykosocial arbetsmiljö som vi snart lanserar för tillämpning via FHV.  I morgon är det dags för implementeringsgruppen igen och då startar vi arbetet med att ta fram riktlinjer för hur man utreder och behandlar ryggbesvär. Läs mer om implementeringsgruppen på Implementeringsgruppen för FHV metoder

Motivation för arbetsgivare och anställda att arbeta med hälsopromotion

Det har kommit två nya sammanställningar från EU om hälsopromotion. Sammanfattningen av kunskapsläget är enligt rapporterna att hälsopromotion är efffektivt för att förbättra hälsa och sjukfrånvaro. Författarna betonar att hälsopromotion inte endast är individuella insatser för livsstilsförbättring utan det innefattar även insatser på organisations och arbetsplatsnivå. Huvudslutsatserna i rapporten för att motivera för och lyckas bra med hälsopromotion är att både arbetsgsgivaren och de anställda är med från början i planering och beslut om insatser, insastser bör ske på både individ och organisationsnivå, hälsopromotion måste inledas med en kartläggning av hälsa och arbetsmiljö för att sen följas av skräddarsydda insatser både på grupp och individnivå.
Gå till rapporterna

Årets första stormöte inom kompetenscentrum för företagshälsovård

God fortsättning på året! Igår hade vi stormöte inom Kompetenscentrum för företagshälsovården. Det var mycket givande med många spännande och nyttiga projekt. Studier inom belastningsergonomi, psykosocial arbetsmiljö, ledarskap, sömn, smärta, stress mm. Läs mer om projekten på vår hemsida www.fhvforskning.se

God Jul och Gott Nytt år önskar jag er alla!

Evidensbaserad utredning och behandling för ryggbesvär

Vårt senaste möte i implementeringsgruppen handlade om ryggbesvär. Planen är att ta fram ett underlag för hur man enligt evidensen utreder och behandlar ryggbesvär och hur man kan implementera detta inom FHV. Ett antal internationella och svenska sammanställningar finns av den vetenskapliga evidensen för insatser SBU smärta    SBU uppdatering smärta. Det finns nu en också en Cochrane rapport om diagnostiska test för diskbråck diagnostiska test review som sammanfattningsvis visar att de flesta kliniska test som används är  skakiga om de används enskilt men kombinerade test där flera används tillsammans ger ett säkrare underlag.  Vi ser fram emot att någon gång under våren kunna presentera de första "riktlinjerna" från gruppen. Jag kan också tipsa om att på kompetenscentrats hemsida finns att fritt laddas ned det sk "Lintons smärtformulär, Gula flaggor" i elektronisk version där poäng räknas fram automatiskt ÖMPSQ . Formuläret är till för att kartlägga de psykosocial riskfaktorer som bör uppmärksammas vid utredning av ryggbesvär.

Jag önskar er alla en God Jul och Gott nytt år!

Hur för man ut nya metoder effektivt-implementeringsforskning

Besök på Högskolan i Gävle igår där det pågår mycket spännande forskning och utveckling kring området arbetshälsa. Jag föreläste om vikten av att satsa mer på interventions- och implementeringsforskning för att få fram effektiva kvalitetssäkrade metoder och för att få kunskap om hur man effektivt får ut dem till användning. Först då kan vi verkligen bidra till en positiv utveckling av arbetshälsa. Knut Sundell och kollegor på Socialstyrelsen har gjort en intressant sammanställning över fördelningen av avhandlingar som handlade om interventionsforskning i relation till totala antalet producerade avhandlingar (se bilden nedan). Där framgår det med stor tydlighet var fokus har legat och ligger i forskningen.

Långtidssjukskrivna för psykiska besvär

I en ny artikel publicerar Anna Bryngleson, doktorand hos oss, en stor undersökning om utvecklingen av sjukfrånvaro mellan åren 1999 till 2002 för personer långtidssjukskrivna för psykiska besvär. Resultaten visar att fyra år senare var fortfarande 45% sjukskrivna och 18% hade under dessa år fått förtidspension. Resultaten visade också att individer som fått arbetsplatsinriktad rehabilitering eller bytt arbete hade mindre risk för att bli förtidspensionerade än de som fått andra typer av behandlingar. Studien är en sk kohort studie där man endast följt individer utan att ha kontroll på vem som fått vilka insatser men resultaten stödjer andra studier om vilka behandlingar som är effektiva för psykiska besvär.
Stora förändringar har skett med vårt sjukförsäkringssystem sedan 2002 men trots detta är det fortfarande så att psykiska besvär är en av de vanligast orsakerna till sjukfrånvaro.

Länk till artikeln

Detta med hälsokontroller...........implikationer för företagshälsovården

Detta med hälsokontroller var tydligen en het potatis...... Cochrane rapporten fick mycket media där bla Previa var med och kom med kloka inlägg och mitt inlägg har fått en hel del responser. Varför är nu detta så hett kan man fråga sig? Jag tror personligen att man kanske blandar äpplen och päron när man diskuterar. För, det är viktigt att poängtera att Cochrane rapporten endast tar upp generella hälsokontroller på friska vilket inte har något att göra med tex de hälsokontrollerna som finns för vissa yrkesgrupper eller de screeningar som sker för riskgrupper med livsstilsrelaterad problematik där man efter screeningen har omfattande stödjande åtgärder för beteendeförändring. I Cochrane rapporten var det få studier som hade kontroll på om förändring av ex riskbeteenden  skett och i rapporten var huvudutfallet sjuklighet och död. Det absolut viktigaste budskapet denna rapport har är att enbart hälsokontroller utan uppföljning och omfattande stöd för livsstilsförändring har ingen effekt på framtida sjuklighet eller förtidig död. Att  stöd till personer i risk för att förändra beteenden leder till minskning av livsstilsrisker finns fortfarande som jag tidigare diskuterats viss evidens för.

Vilka implikationer har då detta på företagshälsovårdens arbete och arbetsgivarnas köp av tjänster? Ja, rimligtvis bör det vara att generella hälsoundersökningar skippas. Istället erbjuder man screening för risk individer och miljöer där omfattande stöd för förändring ges endast till de i risk under en rimligt lång uppföljningsperiod. Detta har vi prövat vetenskapligt i den sk AHA-studien där vi testade en metod för från screening till strukturerade evidensbaserade åtgärder både på individ och arbetsgruppsnivå. Resultaten var mycket goda både på hälsa, livsstil och tom företagens produktivitet.

Vi har under året arbetat med att anpassa och förenkla den metod som utarbetades för kunna fungera enkelt som en metod för företagshälsovårdens och arbetsgivarnas i det systematiska arbetsmiljöarbetet där hälsa ingår som en del. Är du intresserad av att vara med i utvecklingsarbetet och vara en av de företagshälsovårder som får pilottesta metoden är du välkommen att höra av dig till mig.

Generella hälsokontroller bör inte längre göras.......

I en alldeles ny rapport där man gått igenom det internationella vetenskapliga kunskapsläget är slutsatsen att hälsokontroller på friska individer inte har någon effekt på framtida ohälsa eller förtidig död. Den här typen av kontroller där man framförallt gör en screening men ofta kombineras med någon form av rådgivning är något som arbetsgivare ofta erbjuder sina anställda via företagshälsovården. Men, som jag tidigare skrivit om så finns det några sammanställningar som visar att hälsokontroller som kombineras med strukturerade insatser för beteendeförändring ger förbättringar av riskmarkörer.  Tidigare inlägg

Författarna till den nya  sammanställning rekommenderar att man inte längre skall erbjuda generella hälsokontroller.  Läs mer under länken
Effekter av hälsokontroller

Hur mår arbetskamrater som är vittne till mobbning?

I en ny publicerad studie har vi undersökt hur kvinnor och män mår som uppger att de sett någon arbetskamrat bli mobbad på arbetsplatsen. Våra resultat visar att det finns en ökad risk för att inom en 18 månaders period bli deprimerad om du bevittnat mobbning. Dessa resultat bekräftar tidigare fynd om att det inte endast är den som mobbas som blir utsatt. Som arbetsgivare är det viktigt att problemet åtgärdas utifrån alla tre parter som är involverade; mobbaren, den mobbade och vittnena. 
Läs mer via länken    vittne till mobbning

Premiär för vår nya rapportserie "Metoder för företagshälsovården;" Första numret "att främja goda matvanor och fysisk aktivitet"

Vi påbörjar idag en ny rapportserie som heter "Metoder för företagshälsovården". Det är en skriftserie där vi gör korta sammanfattningar över metoders evidens där vi strävar efter att ge konkreta rekommendationer utifrån rådande kunskapsläge och korta tips till hur man tillägnar sig metoden.  Vår premiär rapport är en litteraturgenomgång av vetenskapligt publicerade studier över interventioner för goda matvanor och fysisk aktivitet i företagshälsovårdens regi. Resultaten visar att rådgivande samtal enligt metodiken”Motiverande samtal” i företagshälsovårdens regi visar goda effekter. Resultaten antyder också att bättre effekt nås där arbetsplatsen inkluderas. Läs mer och ladda ned rapporten
 Metoder för företagshälsovården; Att arbeta med att främja goda matvanor och fysisk aktivitet på arbetsplatser.

Ny tjänst ute!!

Vi har mycket att göra - nu säker vi en till doktorand! Gärna med FHV erfarenhet. Denna gång är det med inrikting på implementeringsforskning. Är du intresserad gå in och titta på annonsen på länken
doktorandtjänst

Implementeringsgruppens arbete

Gruppen som vi startat för att ta fram underlag för implementering av evidensbaserade metoder inom FHV har haft sitt andra möte. Insåg att jag inte riktigt informerat här om att man kan följa gruppens arbete via länken nedan . Jag har stora förhoppningar om denna grupp och är mycket glad över deltagarnas och deras respektive företagshälsors engagemang! Min vision är att vi nu startat upp en tvärprofessionellt team som skall arbete likartat eller kanske mer med inspiration från FHV läkarna i Holland. Där har ett antal implementeringsunderlag redantagits fram. Skillnaden med vår grupp är att den är tvärprofessionell bestående av aktiva kliniker från ett antal olika FHVoch att vi även kommer att göra ekonomiska beräkningar utifrån hälsoekonomiska vinster både från ett kundperspektiv och från ett investeringsperspektiv. Har ni ideer om metoder som är viktiga att ta in i gruppen kan ni höra av er här med ett inlägg eller via mail till mig irene.jensen@ki.se

Implementeringsgruppen